Aftonbladet – 19 april 1871, sida 3

har från Göteborg atrest till Uddevalla, dit ban blifvit inbjuden för att hålla tvenne föreläsningar. .— Skärgården. Enligt telegram är Grytfjärden, strax hitom Furusund, så stark att den ännu är körbar. För öfrigt är isen i norra segelleden fortfarande ganska stark. Anogfartyget Östanå, som under flere dagars tid varit ute och arbetat i isen, har ej kommit längre än till Dyvik, 1 mil från Östanå, der isen var fullt körbar. Angfartyget, som iterkom hit i förgår middag, afgick dock till Östanå i gär på middagen, emedan egaren af nämnda ställe utskickat manskap och uppsågat ränna för ångfartyget. (D. A) — Isarne norrut. Enligt idag ingångna telegrammer från Söderbamn är isen derstädes ännu så stark, att ångfartyget Njord i går, efter ett dygns arbete och med tillhjelp af sågning endast kunnat intränga till Sandaroe, hvaremellan och Branthäll isen är 13 tam tjock. Med anledning häraf har ångfartyget Nya Söderhamn måst inställa sin till; afton härifrån annonserade resa tillsvidare. Avgfartyget Sten Sture, som afgick härifrån till Gefle tidigt i dag på morgonen, har måst vända vid Nybodholmarne och gå ut Sandhamnsvägen, e:redan isen ännu icke kan forceras å Grytfjärden. — Kanonångslupen Svensksund, som går på eftermiddagen, medförande proviant, ; sökte framkomma till Strengnäs, kuade ej; orcera den ännu starka isen utan nödgades itervända vid Jungfrogrundet, ungefär 1!2 vil härifrån och återkom hit kl. 11 i går afton. — Ångkorvetten Gefle, kommendörcapten J. U. G. Amåeen, har från Portsvoath anländt till A!gi r den 29 sistl. Mars. Korvetten skall, enligt erhållna order, afgå ill Marseille, berättar BiekingsPosten. — Emigranter. I dag afreste härifrån omkrivg 60 emigranter från Upsala och melersta Upland, till större delen handtverkare ch allmoge, men äfven tvenne studenter, med : örmiddagståget till Göteborg för att deriftån sfver Edinburgh, Glasgow och Newyork afgå till Florida, der de erhållit anställning. — Folkmöte i försvarsfrågan. Från Lund telegra:erades i förgår till D. A.: Möet i Lund i går angående försvarsfrågan var besökt af 130 deltagare från Torna och Bara härader, från staden Lund samt medlemmar af universitetet. Ordförande var redaktören Bilow. Inbjudarne öoskade, att mötet skulle! bitalla senaste skånska allmogeadressen. ?): Professor Hamilton framhöll olämpligheten i häraf och uttalade behofvet at försvarsfråans snara och lyckliga lösning, med eller atan indelningsverkets upphäfvande. Under; on två timmars diskussion ådagalades rättvisan af indelningsverkets bibehållande; för rotebållareintresset , yttrade sig hrr Bilow och Nils Hansson från Öanerup, hvilkas anmärkningar vederlades af professorerne Nyb!zeus och Odhner, hr Sjöberg och landtbrukaren Warbolm, hvilka talade tör bifall till det k. förslaget. Genom votering blef mötets beslut: medverkan för professor Hamiltons ofvannämnda jemkningsförslag. — Costons nattsignaler. I måndags afton kl. 9 afbrändes å Observatoriibacken flera af dessa signaler, uoder öfverinseende af patentinnehafvaren derå, f. d. öfversten i nordamerikansk krigstjenst, nordamerikanske generalkonsuln N. Å. Elfviog, för att dymedelst visa ej allenast deras praktiska nytta ombord å våra örlogsfartyg, utan hofvadsakligen deras användbarhet inom vår handelsflotta och i många fall äfven inom armån, isynnerhet under krigstid. Åfven på land batva de gjort god effekt under det amerikaneka kriget. Signalerna äro längesedan antagva inom Nordamerika, Frankrike och Italien, från hvilka länder vi hatva sett de mest fördelaktiga intyg för deras användande, och man påstår, att det var det Costonska nattsignalsystemet, som under Paris senaste belägring användes för meddelznde med flere af tyskarne icke ockuperade trakter. Försöken i måndags med signalerna från Observatoriibacken öfvergiogo all förväntan. En mängd af de personer, som voro inbjudna att åse dessa experiment, hade, i tanke att d-t på aftonen kort före kl. 9 inträffade ruskvädret med snöslask och nordlig blåst skulle förhindra sigpaleringen, icke infunnit sig. Men oaktadt detta ruskiga väder kunde nattsigpalerna tydligen urskiljas. Och det är jast kanhända under snö, storm och regn som dessa signaler vid kritiska ögonblick ombord å fartyg komma att göra största nytta. Experimenten bivistades derför af endast några få personer, deribland chefen för skärgårdsartilleriet, generalmajoren Lagercrantz Vid Sätra, en station begagnad af topografiska kåren vid dess mätningar, belägen i närheten af Jakobsberg och Jakobsdabl vid Mälaren, omkring !s mil hitom Kungshatt, få 34,620 fots afständ från Observatoriibacken, hade fyrverkaren Törner intagit sin plats, medtörande flera Costouska signaler och signalraketer. På sleget 9 uppsände han en signalraket och efter 5 minuters förlopp en annan dylik för att varsko observatörerna å Observatoriebscken. Straxt derefter blef det nästan full snöyra, så att man började misströsta om signa!erna kunde urskiljas. Det oaktadt tände öfverste Elfviog signalen n:r 0 (hvit-röd-grön), hvi!ken, sedan den utbrunvit, till allas glädje besvarades vid Sätra med samma signaloummer, oaktadt hr Törner ej på förhand visste hvilken signal, som å Observatoriibacken skulle afbrännas, hvarigenom man sålunda erhöll visehet om, att man vid Sätra, oektadt snövädret, var lika väl observerad som signalerna derifrån kunde urskiljas bär. Under fortfarande snöslask signalerades från Sätra sigpalerna v:r I (hvit), 9 (grönröd), 7 (grön), 4 (röd), 11 (hvit-söd-hvit) ach 12 (röd-hvit-röd), slutande med tvenne signalrakxeter, hvaretier från Observatoriibacken sfbrändes signalerna 7 (grön) och 2 hvit-röd). An färgskiftningar pppfattades sktigt och kunde me lotta t urskiljas. Jiktigt (Efter D. AD I —