Aftonbladet – 19 april 1871, sida 2

Förföljelsen mot presterna fortsättes i Pais. Presterskapet i Saint-Pierres församling Montmartre har blifvit arresteradt, och på yrkans port anslogs derefter följande märkiga arrsteriogsorder: Alldenstund och förthy presterna äro banditer och kyrkorna de röfvarekulor, från hvilka de ha moraliskt mördat massorna genom att nedtrycke Frankrike under skurkarne Bonapartes, Fav.:es och Trochus ramar, alltså befalles härmed. att kyrkan Saint-Pierre på Mont-Martre skall stängas samt presterna och ignorantiner-munkarne arreteras. Den 10 April 1871. (Komitens båda sigill). Le Moussu.s Do ar oss kursiverade orden voro skrifna mad stora bokstäfver. Deputationen från la ligue råpublicaine pour la defense des droits de Paris hade den 12 dennes företräde hos Thiers. Resultatet ar detta möte antydes i ett telegram från Versailles till Indåpendance belge. Thiers upprepade åter för deputationen sin förklaring i afseende på republikens fortvaro och framställde följande anspråk: det första vilkoret för underhandlingar är, att Paris sträcker gevär; de upproriske, med undantag sf mördarne, skola slippa från dödsstraff, och slutligen skall den kommunallsg, som nationalförsamlingen kommer att antaga, tillämpas på Paris likasom på andra delar af Frankrike. Medlemmarne af venstern i nationalförsamlingen ha rådgjort om lämpligheten af att söka tvinga församlingen att stadfästa den republikanska regeringsformen genom antagandet af två förslag, af hvilka det ena går ut på att församlingen, med vilkor af Pariss underkastelse, förklarar sig för konstituerande; det andra att Thiers för en tid af två år utoämnes till president för republiken. Erkebiskopen af Paris och kyrkoherden vid Madeleine-kyrkan ha i särskilda skrifvelser framställt en varm uppmaving till regeringen att göra slut på de grymheter, till hvika en del af Versailiesarmea gjort sig skytdig mot insurgenterna. Gensdarmerna, det 8. k. republikanska gardet (f. d. garde municipale) och de fordna poliskonstaplarne i Paris påstås nemligen skjata alla fångar, som falla i deras händer. Det berättas till och med, att många olficerare anbefalla dylika afrättningar. I anledning af dessa skrifvelser har vederbörande utskott tillstyrkt församlingen stt uttala ett officielt ogillande af dessa grymheter. Ett af tyskernes förnämsta klagomål mot fransmännens sätt att tillämpa krigs.agarne till gjös under det senaste kriget bar varit, att de togo och till och med förstörde tyska handelsfartyg, som seglade på neutrala farvatten. Enligt till Hamburg ingångna o:ficiösa meddelanden tyckes den franska regeriogen na ha förbundit sig att återlemna de fartyg, som ej biitvit dömda såsom priser af en prisdomstol, eller utgifva ersättning för de förstörda. Den psrisiska revolationen börjar låta känna gina versningar äfven utom Frankrikes gränser. Till Wiezer Presse skrifves från Florens, att den italienska regeringen erhållit underrättelse, stt en mängd franska social-repubdlikaner arkommit till Nizza och vilja tillsammans med det italieneka omstörtningspartiet derstädes tillställa en ny resning. Som en dylik sociaiistisk rörelse vid monarkiens gräns lätteligen skulle kunna bereda den italienska regeringen olägenbeter, har hon befallt koncentrering a! betydliga truppkårer vid den franska gränsen för att vara rustad för alla händelser. Garibaldi har hos italienska regeringen väckt förslag, att på Sa:dinien 100 hektarer jord måtte anslås till åkerbrukskolonier. Den myndighet, som eger yttra sig öiver sådava frågor, mottog förslaget mycket gynnsamt. Man beslöt att först af generaln begära närmara topogrsfiska detaljer och sedan ofördröjligen fatta beslut i saken. 1 aila händelser, tilllägger den korrespondent i F!orens till Neve Freie Presse, com berättar detta, ser regeringen heldre generalen sysselsatt mel plogen än med svärdet. En påflig legat har helt oväntadt ankommit till Konstantinopel. Ervligt Journel de Gereve skall han ha i uppdrag att på bästa sätt ordna den armeniska kyrkans argvlägenheter, men framför allt förfökta påtvestolens rätt att i Turkiet tillsätta romerske birköpar och patriarker, en rättighet, gom Porten fortfarande vill underkasta inoskränkbiogar och vilkor. Fordom var det Frankrike rom förde de romerska katolikernas talan i Turkiet, öfver hvilka det på sätt och vis utötvade ett protektorat, och detta steg af pålvestolen nu saknar således icke sin betydelse Enligt i dag ankommet telegram från Minchen at den 18 har ofelbarhetsdogmens oförskräckte motståndare, domprosten Döllinger, nu blifvit excommunicerad af erkebiskopen i Minchen. — Hierarkien tyckes nu på allvar vilja försöka stt genom begagnande af bannstrålen undertrycka den kyrkliga oppositionen. För någon tid seden blefvo äfven 5 prestvigde docenter vid universitetet i Bonn excommupicerade af erkebiskopen i Köln för sitt motständ mot den påfliga ofelbarheten. Åfven Schweiz har fått sin Döllinger. Pastorn vid straffanstalten i Luzern, Egli, har förklarat sig mot ofe!barbetsdogmen, hvilket väckt mycket uppseende i orten. Ett möte af liderale i Luzern bar likaledes förklarat sig emot denna dogm. Till president i Spaniens represententkammare har Olozaga blifvit vald med 168 röster mot 110. Omröstningen angifver sannolikt I det ungefärliga förhållandet mellan det mini-sterielia partiet och oppositiopspartierna, hvilke kas samtliga stytka anslås till 140 i regeringens tidningar, men något högre i oppositionsbladen. Kammsrens första beslut var att upptaga ett stadgande ur arbetsordningen af 1854, enligt hvilket det icke skall affordraga vederbörande någon ed; man har här som å Frankrike funnit, huru litet politiska eder be— tyda. I senaten, som sammansättes af 4 medlemmar trån hvar och en af landets 49 NA an at ETT Mn NINA Rå FR Sa al rd Flens RR tr AK ARE Rn a.