BYN I UU VOLULULLG DHULIUCILA Iel UT a VIL den 14 April endast uppnått ett enda betydande restität, skulle kanske de upprori ska myndigheterna i Paris ha betöpkt sig I något, innan de förkastade Thiers anbud om amnesti. Kommunen uppträder deremot nu: med en viss sjelfkänsla som krigförande makt och förklarar Thiers förslag oantagliga. Pet program, som rmedlemmarne af den republiI kanska ligan antagit, lyder fallständigt såI lunda: ; Det borgerliga kriget har icke kunnat undvikås. Den egensinnighet, med hvilken nationalförsamlingen i Versailles vägrade att erkänna Parig legitima rättigheter, måste leda till blodsutgjutelse. Det, gäller nu att förebygga, att den kamp, som väckt bestörtning hos alla göda medborgare, medför republikens och våra friheters undergång. Det är derföre nödvändigt att antaga ett bestämdt formuleradt program, som kan förena det stora flertalet af Paris medborgare och göra slut på den. nuvarande splittringen och förvirringen. Undertecknade medbörgare ha i detta syite bildat en förening, som kallar sig Union råpublicaine pour les droits de Paris och godkänt följande program, som antages uttrycka Parisbefolkningens önskningar: Erkännande af republiken, erkännande af Paris rätt att styra sig sjelit genom ett fritt väldt och suveränt råd och att sjelft ordna sin fattigvård, sin undervisning och sin samvetsfrihet samt rätt att anförtro hufvudstadens bevakning uteslutande åt nationalgardet, hvilket bildas af alla tjenstbara valmän. Unionens medlemmar vilja egna alla sina krafter åt genomförandet af detta program. De uppfordra derföre alla medborgare att understödja dem i deras sträfvanden och biträda den reublikanska unionen, på det denna må kunna blifva stark och genom sin bemeåling åstadkomma fred samt upprätthälla republiken. Skritten. är undertecknad af 26 !, d. deputerade, märer m. fi, I ett utförligt utkast till en Pfredstraktat? mellan kommunen och regringen i Ve: sailles heter det i den 13 och sista artikela: Denna traktat som de två kontrahsrande parterna förpligta sig att samvetsgrannt Irespektera, och som är ärligt antagen till förmån för Paris, Frankrikes och Europas intressen, ära och Säkerhet, sSkallmecdelas de vänskapliga regeringar och republiker, hvilka vndertecknarne hoppas snart få se bilda ett fredligt förbund af förenade stater, under hvars ög deg Pariskommunen ställer sig? Då den bekante general Bergeret afskedades från sin befattning såsom kommendant i ralstit anfördes såsom skäl dertill, att generalstiteln icke längre skulle få finnas i nationalgardet. Dekretet härom, utfärdadt den 6 dennes, lydde sålunda: Som geceralsgraderna äro oförenliga med nationalgardets de. imokratiska organisation och endast kunna. i finnas tillsvidare, dekretera vi härmed: 1:o i ger eralsgraden är afskaffad; 2:0 medborgaren i Ladislag Dombrovski, chef för 12:te legionen, iutnämnss till kommendant uti Paris i stället: för medborgaren Bergeret, som blifvit kallad till andra värf.s — Bergeret blef, såsom bekant är, sedermera stöld under åtal för hög-! förräderi. En af de vigtigasts förevändningarne till upproret var, ast regeringen hade utnämnt general Aurelle de Paiadine till chef för oatonalgardet, Detta framhölls i de aldra för. sta proklamationerna från centra komitån sås: som ett skamligt intråog i natiocalgardets rättigheter, och Paris invånare kallades till vapen för att försvara nationalgardets rätt att välja alla sina officerare, inberäknadt öf verbefälhafvaren. Man finner likväl till sin; stora förundran, att Cluseret och exekutivi komitea nu Sjelfve utnämna officerarå I nstionalgardet. Efter blott ett par veckors för. lopp låtsas man således glömma denna förut så ifrigt försvarade rättighet. Ur de fullständigare redogörelser omr striderna vid Paris, som posten i förgår och i går afton medförde, meddela vi här några utdrag. Times korrespondent i Versailles skrifver den 9 denzes på aftonen: Ingen af de strider mellan fransmän och preussare, som jag bevitnat, har man slagits med så stor ; förbittring som i drabbningen i fredags vid Neuiliybron, General Montandons division hade blifvit sänd till Courbevoie, och det var denne general, som ledde operationerna. Generalerne Pechot och Besson voro äfven tillstädes. Jag åsåg striden från Mont Valeriens glacis. Kl. 3 e. m. öppnade artilleriet elden, i det Mont Valrien utslungade 14 och 28 skålpunds granater från 7och 14-pundiga kanoner mot Maillotporten och insurgentbatterierna invid denna port. Isamma ögonblick riktadesfelden från 8sjupundiga och 4 tolfpundiga kauoner i batterierna vid Courbevoie mot insurgenternas brohufvud, och Montandons kanoner och mitraljöser beströko den all, som från Neuillybron leder till den inre muren. Insurgenterna svarade kraftigt med -grofva marinkanoner från Maillotporten och vallarpe samt med ett mitraljösbatteri, hvilket var uppstäldt på Tögra Seinestranden tätt invid den så kallade Ile du Pont. Regeringstrupperna inträngde i de yttre husen i Puteaux och: Courbevoie samt öppnade från dem kl. 3,30 e. m. en häftig chassepoteld mot insurgenterna. Artilleriets dån, mitraljösernas rasslande eld, chassepoteldens hvinande och knattrande rasade oupphöri mer än en fjerdedels timma; hela trakten vid Courbevoie och Neuilly var inhöljd i en så tät krutrök, att man kunde se blixtarne från kanonernas mynning och från de exploderande granaterna, gom hade det varit nattetid. Ipsurgenterna ofada sig i Boulogneskogen; Mont Valerien riktade sina granater mot dem, men de höllo sig betäckta, till dess regeringstrupperoa trängde in i skogen och jagade dem tillbaka till Maillotporten. Här öppnade nationalgardisterna en häftig eld och drefvo äter förföljarne tillbaka. Skotten från Mont Valrien föllo här både bland regeringstrupperna och iosurgenterna. Då den förfärliga kanonaden något hade afstannat och röken skingrat sig, såg ag en afdelving trupper, medförande sandsäckar, närma sig barrikaderna vid brons venstra ända. Insurgenterna bade dragit sig tillbaka till andra varrikaden, Infanteriet lade nu sandsäckarne på varrikadens topp och sköt salfva på salfva utefter oron, under det att Mont Valerien och de andra regerisasbatterierna sände sina projektiler utefter uler. En half timme senare stodo trupperna på oron; en mindre afdelning marscherade öfver den och besatte husen i S:t James på högra Seinetranden och till venster i Neuilly En krutvaga iom insurgenterna qvarlemnat på bron, explodeade och dödade general Besson på platsen. Kl. ar omkring 6, då artillerielden saktade af och triden för denna dag närmade sig sitt slut. Unler träffningen. hade regeringstrupperna förlorat 1 döda och sårade officerare. Bron och ingången ill Avenue de Neuilly voro betäckta med döda ch sårade insurgenter. Kl. 11 på natten ryckte seneral Greniers division ut från Versailles för att flösa general Montandon, som blifvit sårad. Geiom eu försummelse af regeringstrupperoa hade nsurgenterna på natten bemäktigat sig barrikaden id Neuillybron, men blefvo fördrifna derifrån den på morgonen. I går väntade man allmänt att Maillotporten skulle stormas. Jag uppehöll mig iela dagen i närheten deraf, men det gjordes icke ågot försök att d itva upprorsmakårne ur deras mä sn Ask Fe Ak a RP ratt