: het i denna stora fosterländska angelägenhet och att med anledning af det trängande tehofvet antaga värnepligtslagen iu genast, hvarefter man hade tid och rådrum att moget öfverväga, hvad som kunde göras för att afbjelpa de klagomåli afseende på indelningsverket, som kunde finnas berättigade. d Hr Kallstenius genmälte hr Ericssons påstående derom att pressen och öfriga författare, som uppträdt i denna stora sak, endast skulle ntsått oenighet. Efter att sorgfälligt ha tegit i öfvervägande allt som i detta ämne lifvit skrifvet och yttradt, kunde talaren ej komma till annat resultat, än att närvarande kritiska tidpunkt vore den möst olärnpliga till ett upphäfvande af indelningsverket. Efter samråd med många af kammarens ledamöter ville han deremot taga sig friheten föreslå, att kammaren ville, vid återremiss af betänkandet, bedja utskottet taga i betraktande följande lindringsförelag: Förslag till reglering af roteoch rusthållarnes samt soldatens ömsesidiga förhållanden till hvarandra. I ändamål att lindra roteoch rusthållarnes besvär och ställa dem samt soldaten i mindre beroende af hvarandra, skola, så snärt en, på grund af K. M:ts derom till riksdagen gjorda förslag, utsträckt allmän Yärnepligtslag börjat tillämpas samt Hu redan mellan roteoch rusthållare med deras soldater ingångna kontrakt ej derför utgöra något hinder, följande bestämmelser gälla, tills konung och riksdag annorlunda besluta, nemligen för: Rotehållet. A. Den årliga roteringskostnaden bestämmes i ett för allt till soldatlön af 100 rår rmt, alt utgå på följande sätt: 1:0 a) der bostad med eller utan jord nu är till soldaten kontraktsenligt upplåten, vare rote fortfarande skyldig, att enahanda förmåner goldaten tillhandahålla, med åliggande för roten att bekosta hybyggnad äfvensom att till-släppa materialier till påsynta reparationer; och skall roten mot fullgörande af dessa skyldigheter åtnjuta motsvarande afdrag å soldatlönen efter kompromiss-uppskattning. bd) befinnes vid sådan uppskattning dessa goldaten lemnade förmåner öfverstiga rår, eger roten disponera den jord, som ej fordras för fyllande af beloppet; understiger åter lä-: genhetens årliga värde 90 rår, skall roten till soldaten utgifva skillnaden i penningar eller deremot svarande spanmål efter årets markegång inom länet; dock att denna skilnad i sin helhet eller till större eller mindre del efter öfverenskommelse mellan roten och soldaten kan förvandlas i andra naturaprestationer, såsom foder, bete, vedbrand m. m. och e) 10 rår insättas årligen för soldatens räkniog i sparbank, och eger soldaten att dem. jemte upplupen ränta vid sitt utträde ur tjensten disponera; men i händelse han med döden afgått, tillhandahållas medlen hans sterbhus; och de rotar, hvilka nu till soldaten hvarken lemna torp eller bostad, betala i ett för allt till statsverket 100 rår rmt i vakansafgift, der de ej hellre vilja utgöra soldatlönen i enlighet me hvad som i ofvanstående punkt 1:0 säges. B. Utöfver ofvan stadgade skyldigheter är roten fri från alla utgifter och besvär af hvad namn och beskaffenhet de vara må i och för sin goldats underhåll, och skall staten således bekosta all soldatens beklädnad och utredning äfvensom stådja, lega samt fyllnad i lönen, der sådan erfordras åt soldaten, hvarjemte staten öfvertager rekryteringen; sämt T. För såvidt det skulle inträffa, att någon rotehållare icke finnes villig att ingå dessa här ofvan gjorda bestämmelser, må et honom icke förvägras att vid sina hittillsvarande rättigheter och skyldigHeter förplifva. Rusthållet. Samtlige ofvanstående bestämmelser gälla jemväl för rusthållare med afseende på ryttares eller soldats aflöning, och ega . 8) rusthållare med eftektiv rusttjenst, för dennas uppehållande i öfrigt jemte ryttarens ekipering, att uppbära rusthållen nu anslagna räntor m. m. samt b) rusthållare vid afsutet kavalleri att framgent åtnjuta rusthållen anslagna räntor m. m. emot erläggande derför, så länge de icke utgöra effektiv rusttjenst, af årlig i penningar bestämd hästvakansafgift äfvensom bekostande af soldatens beklädnad och utredning. 2:0 Båtsmanskållet. Hvad om rusthållet nu är stadgadt gäller i tilllimpliga delar äfven om båtsmanshållet. Hr Åstrand uttalade sig i ett särdeles li?Egt och varmhjertadt föredrag emot allt övärdigt köpslående i afseende på pligten ät försvara föderneslandet, visade att efterskänkandet af reteringen i sjelfva verket icke skulle .medföra någon vinst annat än för de tillfällige innehafvarne af stamrotarne, ch förordade det af hr Kallstenius framlagda förmedlingsförslaget. Hr A. Rundbäck tnderkastade utskottets förslag en skarpsinnig och mördande kritik och förordade med: värma regeringens förslag. Hr Key utior mot pressen ännu värre än hr Eriesson; dess uttalanden hade icke det allraringaste att betyda och en reaktion mot dess hättiga framfart (d. v. a. mot dess bet2ende att våga grundligt skäörskåda ämnet och granska såväl utskottets som särskilda riksdagsmäns åsigter och uttalanden) skulle saart uppträda. Talaren förordade sjelf med stor häftighet utskottets törslag. Hr Lindström genmälte med mycken skärpa! ech på ett särdeles träffandas sätt hr Keys ifrågavarande utfall och förordade regeriagens förslag. Förhandlingarne fortsätt2s kl. 6 i afton. Underrättelserna från Paris låta ej särdeles gynnsamt för regeringen. Om också de berättelser, som utgå från Paris, äro något i fverdrifna tvekae hvad sam hittille mode