garnisonen i Nyslott, och lät döda två ryska invalidsoldater som förde båten. Det icke minst karakteristiska i detta -dåd är utan tvifvel att de: kossackkläder som de:finska goldaternsa begagnade-voro förfärdigade af — operaskräddaren i Stockholm, hvilken för sia tystlåtenhet blef belönad med direktörs fullmakt och värdighet! — Rapporter om ryssarnes fiendtliga inbrott ankommo verkligen från både Hastfebr och landshöfding Carpelan, och ryktet utspriddes med all flit -både inom Sverige och Finland. Konungens delsktighet i det ovärdiga tilltaget har af andra författare blifvit bestridd, men konstateras af fyra originalbref från Gustaf till Hastfehr, -hviika bref Fersen i sina historiska anteckningar meddelar. Innan konungen till rådplägning om krigaoch utrikesärendeng kallade: rådkammaren, hade ban ett långt samtal med riksrådet Carl Sparre, hvilken, sedan han fått visshet om att konungen för det vidt utseende kriget hade ingen allierad. makts biträde att påräkna, enträget afrådde kriget, hvarefter kungen försäkrade satt han Å ville börja krig, men då han af baron v. Nolckens depescher och andra upplysningar med visshet kände Rysslands beslut att anfalla Sverige, så måste en arm6 sammandragas i Finland och flottan utrustas. I rådkammaren, den 21 Maj, uppläste konungen Nolckens depescher (Fersen antyder dock att deras verkliga innehåll ej delgafs rådet) och skildrade landets vådliga ställning, Rådet, som på 16 år ej fått någon kännedom om de ministeriellå ärendena och som blifvit vandt att foga sig efter konungens vilja, gjorde så äfven nu. Rustniogarne bedrefvos, enligt Fersens uppgifter, på det mest förvända sätt och kunde ej gerna ske annorlunda, då både penningar och förråder fattades. Å ena sidan utspriddes att 60,000 preussare . skulle understödja Sverige genom ett infall i Liffland, och att man vore follt säker om Danmark och om en engelsk eskader i Östersjön till Sveriges biträde — men å andra sidan att afsigten med den ryska flottan var ett anfall på Carlskrona, som skulle öfverrumplas och brännas; opinionen leddes i den riztningen att nu vore rätta ögonblicket inne, att medan Ryszland hade krig med Turkiet, flytta kejsarinnans residens till Moscow, och eröfra östersjöhamnarne, hvilket skullej bli så mycket lättare som ryska krigsmakten var usel, kejsarinnan alldeles utblottad på folk och penningar och hela hennes flotta endast bestod af 12 usla foroskepp utan båtsmän och beföl samt sf en uppruttnad skärgårdsflotta o. 8. v, I början af Juci utlopp hertig Carl från Carlskrona med 12 linleskepp och fregatter, och eskadern förstärktes i slutet af månaden med ytterligare tre linieskepp och några fregatter. Enligt gifven instruktion skulle flottan taga sin station vid Hangö udd.