Aftonbladet – 13 april 1871, sida 2

jelfva för att onyttigt och syndigt förspillag, itan att Gud förlänat oss den till vår-försättring. Jag hade en kamrat derute vid hamn Bartle, som träffades af ett olycksfall; äkaren sade att ban ej skulle. kunna lefva Isgen ut — och ban gjorde det ej hbeiler. Det. var plågsamt att vara vitve till hans ingest och klagan, Vincent. . Han hade. ej sjort något ondt, såvidt jag vet, efter. :hva rerlden anser dåligt; han hade endast varit åfäng och håglös samt onyttigt förspilt sina lagar, utan att tänka på hvad som skulle comma härefter. Jag önskar att alla, 2om hafva samma fel, kunnat se hbonom,dö, Vin-. sent, och höra. bans. .oro. och jämmer...Jag. san aldrig glömma det; ehuru jag många såoger sett menniskor träffas af en hastig löd, ren detta gjorde djupast. intryck På nig. Det gaf mig en-lärdom att tänka på. örstår du. Var derföte ej orolig öfver mig, ag hoppas att j g skall kunna hålla mig p ta vägen, och skulle jag vara nog dårakig att vika ett steg derifrån, så skal Anabel hjelpa och varna mig. Roland hade talat, glömsk af att det plöteiga och oförberedda oiycksfall han beskref; ade sin snara tillämpning på det som var wonomnära. . Sir Vincent erinrade sjelf lerom.: putte dk AR Ja, det var just som med mig, -Roland; Ab... men... du har ju ännu tid, Dick, ade han något förvirrad. -En. pastor. som ick omkring i trådslitna -kläder -derborte, om till. den stackars Bartle och talade för wonom om röfvaren på korset. Bartle kunde j tro derpå, bans fruktan tog öfverhand, nen du kan det ju Ja, ja, genmälde sir Vincent, halft leo, de; nen Roland tyckte att det var lugnt och ridfulit. Jag har haft en pastor hos mig, ag också, Roland. (Forts.)