om: Jag skall: tala. derom med Butterby men först skulle jag önska säga mr Winte ett ord enskildt. Hvad? ni kan ej tvifla på hennes oskuld? Åh nej, jag tviflar visst inte derpå, Win ter, tillade han hviskande och lade hander på skrifvarens arm just som de kommo utör dörren, hvems ansigte var det ni såg i dör ren till rummet? j Säg honom: det, sade Bede plötsligt, ty han hade följt efter dem. Ni skall ju bevara hemligheten Kene, likasom jag har bevarat.deo? Om det är så som jag anar, så skall jag göra det, svarade han betydelsefullt. Säg honom, det, upprepade Bede, i det han ämnade äflägsna sig. Berätta honom allt. hvåd fi vet, Winter, från början till slut. Mr Greatorex och Butterby voro ensaimna qvar. Den förre, lika litet tillfredsställd som pastor Oilivera, -degsutom sårad öfver hvad an ansåg vara. brist på förtroende till honom af Bede, var vid riktigt dåligt lynne. Hvad fan är meningen med allt det här, Batterby ?, utbrastihan: Mr Butterby såg upp med orubbligt lugn och svarade med låtsad enfald. Ab, sir, det är just knuten det. Vänta, säger mr Bede, vänta tills rätta tiden är inne; då jag kat tala fritt. Var säker på, mr Grsatorex, att Han har sina goda skäl att gifva detta råd. Men hvad är det han har att säga? Hvarföre skall ban vänta för att meddela det? Åh, jag förmodar han kanske vill hafva större. visshet, svarade Butterby med en tvetydig hostning; OmM ni ej tar illa upp mr Greatorex, skulle äfven jag råda er att vänta. Tvinga ej er son att i förtid yppa något, det blir kanske rådligast å alla sidor. r Greatorex betraktade honom uppmärk