Aftonbladet – 6 april 1871, sida 3

Om odlingen af sockerbetor. Sockerbetsodlingen blifver med hvarje dag af större vigt för landet, allt efter som nya betsockerfabriker uppstå; och det är att önskå ock hoppas, att dessa santit fösterländska företag må vinna den framgång, att lanI det efter några år må kunna producera, om ej allt, dock den hufvudsakligaste delen af det socker, som inom detsamma förbrukas. Utom betsockerbruket vid Stockholm samt det äldre vid Säbyholm hafva sista året två Se sådana fabriker uppstått, eu vid Arlöfi Skåne och en vid Halmstad. Två nya ärö ytterligare Fjänkia i: Östergötland, nemligen en vid Wadstena och en vid Ljung. Allt lofvar sålunda, att de bestämmelser, som af riksdagen lemnats för dessa fabriker, skola leda till goda resultat. e Ett vilkor för dessa fabrikers framtida utveckling är tillgång på det råmaterial, som dö skola förarbeta. I södra Sverige, der man förut under en längre tid fått vänja sig vid kulturen af sockerbstan, synas ej några svårigheter förefionas att erhålla nödig mängd betor för fabrikernas behof, och till tabriken vid Arlör lär redan sistlidet år, då fabriken först grundlades, sflomnats icke mindre än omkring 200,000 centner betor. För Stockbolmsfabriken her det bärvid ej gått Nika raskt, dock lär under sistförflutna. året, det andra af fåbrikens tillvaro, batlöverapsen varit vida betydligsre än under det första året, hvarjemte då levererade betoroa varit vida sockerrikere och till förarbewniog förmånligare än under näst föregående år. Atkastningen bar dock utfallit för odiine st denna rotfrakt högst olika. Så är det kändt, att under sistförflutna året en och annan, på lämplig stmt väl skött och i god växtkraft varande jord, erhållit ända til 500 centner betor på tunnlandet, samt att 300 å 350 centner betor pr tunnlard alldeles icke varit något ovanligt i Stockholmstrakten, under döt att skörden hos andra varit så klen, att det icke ens lönat mödan upptsga betorna ur jorden! Der detta senare inträftåt, har det dock berott på att betorna odlats på opassande jord, eller ock att ej. den skötsel eg-, nats dem, som ouadgängligen fordras för ant af denna rotfrukt vinna säkra och rika skör dar. Sockerbetan Kräfver nermligen en kraftig och djäp jord, som hvarken är för hård eller för lös. -På den styfvare lerjorden går denna rotfrukt lika osäkert som på den allt-för lösa .och af mylla öfverfylda mossjorden. Den stylva leran hindrar plantån Vid dess groning och spirande samt motverkar hennes otveckling under den första växtperioden; den odlade, lösa mossoch kärrjorden, s01.: har ett öfverskott af mylla, främjar väl betplantornas uppkomst, men när torka sådan å försommaren ioträffar, blir denna jord så ös i ytan, att betplantorns sakna nödigt fäste samt bortvirsna. Under båda dessa förhållanden kan man sålunda ej vänta någon god betskörd. Väljes derersot för betodlipgen en djup och kraftig sandeller lermylla, sådan som man i allmänhet kallar en god kornjord, så kan man med full säkerhet räkna på vackra betskördar, om betorna genom gallring och rensning skötas så: som nödigt är för deras falla och nörmgla utveckling. Sådan jord fiaones i stör märgd kring hufvadstaden samt å egendomar, som ligga vid jernväg eller segelled och sålanda utan svårighet kunna transportera betorna till. fabriken. Uti alla dalsänkningar, som på senare tiderna lagts under plogen, träffar man en djup och kraftig lereler sandmylla, som mycket väl — med lämplig behandling och passande gödsling — egnar sig för betodling, och inskränker -man odlingen af sockerbetan till sådan jord, så kan man vara viss på att odlingen skall lyckas, om man annars vifver betan den vård och skötsel; som erfordras oct hvaröm nian nu icke mera behöfver vara i okunnighet, sedan särskilda. skrifter, -grondade på säker ochi inom landet vunnen erfarenhet, finnas: att tillgå för hvar och en, som deraf vill bes gagna sig, hvarjemte sockerbruksbolagen gå l tillhauda med personer; som rörande. den praktiska handläggningen af sockerbetskulturen lemna biträde och undervisning. Vi hafva ansett oss böra fästa uppmärksamheten härpå, på det icke de på ett-och annat ställa ar lätt begripliga skäl misslyckade för ,