Aftonbladet – 4 april 1871, sida 3

ledes bifölls hvad utskottet för öfrigt i sammans hang dermed hemställt, utom hvad beträffade försäljningen af magasiosbyggnaderna i Norrköping och Malmö. Med ifrågavarande byggnader i den rstnämnda af dessa städer egde nemligen ett särskildt förhållande rum, om hvilket upplystes af frih. af Ugglas som omvämnde att stadsfullmäktige i Norrköping för dessa byggnader jemte tomten förut erbjudit staten ett belopp af 30,000 rår, ett anbud som dock icke blifvit antaget. Sedermera hade staden erbjudit att upplåta annan plats för dessa byggnader och dit flytta dem. Men ännu senare hade man i Norrköping kommit underfund med, att det icke förhöll sig så alldeleg helt med kronans eganderätt till den ifrågavarande tomten. Den hade under Gustaf III:s och kronobränneriernas tid blifvit upplåten åt staten, mot vilkor att staden i stället skulle erhålla någon annan förmån. När tomten sedan blef betraktad som statens tillbörighet, hade likväl, då af densamma uppläts jord till andra personer; denna jord icke ansetts såsom mera obestridt tillhörig staten, än att densamma upplåtits med den rätt dertill som kronan kunde ega och med skyldighet för köparen att, om staden egde rätt att uppbära tomtören för den sålunda afbända jorden, sådane erlägga. Ändamålet hvärföre staden Norrköpir g pu önskade återfå denna tomt vore, att den ör behöflig för en gatureglering, och då det vore med billighet förenligt att den jord som ursprungigen och egentligen är stadens får till denna Steralla, så yrkade tal. återremiss till utskottet af denna punkt. Häri instämde frib. A. C. Raab. Hr Nordenfelt kunde ej se, hvarföre man skulle vstå från en egendom som man anter tillhöra en jelf derföre att äfven en annan anser sig ha rätt ill densamma. Dessutom behöfdes ingalunda hela omten för den ifrågavarande gaturegleringen. Yrsade bifall till utskottets förslag. Vid anstäld voterig beslöts med 36 röster mot ;2, att punkten skulle till utskottet återremittea. Nästa punkt innehöll framställning om att rikslagen måtte bemyndiga K. M:t att efter förutsången värdering sälja de öfriga bland) kronoma;asinsbyggnaderna, mot hvilkas afhändande intet uinder befunnes möta. Frib. A. C. Raab ansåg att äfven denna punkt vorde återremitterades, dels emedan detta redan etingades. af de angående den förra punkten attade beslutet, dels alldenstund uppfrening fatades huruvida staten äfven skulle afyitra sin beingade rättighet att i den del af f. d. ostindiska kompaniets hus i Göteborg, som staten egt men ill denna stad afstått, ha ett större spanmålsipplag. 9 Rydqvist hemstälde om det vore välbetänkt tt kronan nu på en gång afhände sig alla sina uppsgsplatser för spanmål, hvilka hon. förstora koätader anskaffat. I andra länder vore man mycket ngelägen om att ba dylika upplagsplatser och ärskildt hade man i Preussen en mängd kronopagasiner för spanmål. Punkten blef till utskottet återremitterad. Öfriga punkter godkändes, såsom ofvan nämnts f kammaren. TVEANATASNN