i Guds rike, hviskade Hamish och gåg upf med en blick af längtan. Du har Sanholikt ännu en lång lifstid framför dig, Roland, mer tider kunna komma, då äfven du får erfara sanningen af dessa ord. Roland sväljde sina tårar och stirrade på elden. Hamish återtog med nästan glädtig ton: Jag har haft goda nyheter i dag. Väl vän förläggaren helsade på mig och hvad tror du väl han hade att sägs mig, Roland! Att min bok baner sig. en väg till sluts. Ja, naturkgtvis måste dendet, sla menniskor sade ju att det skolle så gå; Om du bara inte brytt dig om de det recensiönerna, Hamish!, tiliade Roland -med bedröfvad min. Han sade att inom tre månader härefter så. skall boken vara läst öfverallt. I ftillfredsställelsen öfver så goda. nyheter satte jag mig ned vid bordet för att äts frukost med konom och Ellen: : Tror du inte att dessa nyheter kunde vara nog för att bota dig? frågade Roland, ånyo litvad. . Hamish skekade på hufvudet. Om jag vore i stånd att känna glädjen nu lika djapt som. jag förut kände smärtan, så skulle det kanske kunna göra något till, Roland, .men detta ör nu förbi. Mina känslor af allt sådant äro ej mora desamma som förr. : Roland förde fingrarne igenom sitt hår och tänkte på den der okände fienden som han gerna velat träffa, ; : Sö flera. goda underrättelser, Roland! Du vet att. jag varit bekymrad öfver att nödgas lemna Ellen och barnet oförsörjda... Du får inte oroa dig derötver, Hamish, afbröt Roland ifrigt. Jag skall arbeta för dem af alla mina krafter, likasom för Annabel.n ; Det skall ej behöfvas, du käre, gamle vänn, sade Hamish, hvars bjertliga, tacksamma !