Aftonbladet – 31 mars 1871, sida 2

ER SR CR te EET et Aricge, hvilken tilli ill ordet för att göra följande tillkännagifrande: I betraktande af förhållandenas allrar ha kommunalmyndigheterna i Paris behe rifvit sig hit för att rådföra sig med 0s8.a Då det likväl är en regel, att ingen kan taga säte i denna församling, som icke är folkresi presentant, ha de ansett nödvändigt att bedja A om inträde för att få upplysa oss om situasionen. Detta kan icke ntgöra något brott mot ordningen, ty eljest skulle jag icke ha väckt ett sådant förslag. Nägre af mairerne a äro tillika medlemmar af nationaförsamlingen; skall en af desse meddela de erforderliga upplysningarne? Mairerna ha kommit bit såsom utskickade af en delegation af. ordningsvän-i ner. (Starkt larm på högra sidan.) En jti medlem af högern: Delegation af hvem? ila Flocquet (representant för FR I, minala: herrar (till högern), önsken således medborlvi gerligt krig! (Nytt larm.) Arnaud: Af rege ir riogsvänner! Vi erkänna ju blott nationalla församlingen i Versailles. Vi tro, att om de jle förslag, vi ämna framställa, genast toges ijlri öfvervägande, skall ordningen snart återstäl!v las i Paris, (Rop och motsägelser.) Vi måste j5 af bjertat förena oss med Paris och förklara, att vi tillsammans: med parisarne utgöra blott en enda republikansk och nationel själ. (Oväli sen från flera sidor.) Jag vill öfverlemna åt h ordföranden att finna en utväg, genom hvilfr ken vi kunna visa mairerne i Paris skyldig ir uppmärksamhet, utån att bryta mot de par. )h lamentariska reglorna, Det finnes ett mMyc-b ket mid medel, nemligea att anvisa dem en särskild läktare. — Ordföranden Grevy: Ingenting är lättare än att förena den uppmärksamhet, vi äro mairerne skyldiga, medjle de parlamentariska föreskrifterna; må dejr mairer, som äro representanter, meddela deju beböfliga upplysningarne. De öfriga kunnak taga plats i ordförandens loge, som jag ställer I till deras förfogande. — Baze; Så snart jag ti erfor mairernes ankomst, tillbjöd jag i egen-n skap af questor dem distinguerade platser..v Då dessa ord voro uttalade; visade samt g liga mairerne från Paris sig i loger med sina j. trefärgade skärp på sig. Venstern utbröt vidd denna syn i-ropet: Lefve Paris!s hvilket af k alla. mairerne besvarades med samma rop.!a Ögoablickligt reste sig en delaf högerns med-1 lemmar och satte på sig hattarne, Öfverste Langlais (representant för Paris): Hattarne? at! Det är en förolämoning! Nu utbryter eft obeskrifligt larm; hot och rop höras från alla håll. Ordföranden ringer förgäfves för att få ordet: Slutligen ropar han: Plenum är slut! Ett nytt plenum skall hållas kl. 8. Medlemmarne af högern lemna saleo, hveremot venostern sitter qvar. I dagens aftopplenum uppläste representanten Arnaud en förklaring från mairerneiParis af följande innebåll: Paris står vidjl, brädden icke al en insurrektion; utan af ett i: medborgerligt krig. Befolkaingen motser med obeskriflig oro de mått och steg, som kunna förhindra ytterligare blodsutgjatelser.. Viärol, öfvertygade, att ordningen skall segra, men republikens väl kräfver: 1) att nationalförsamlingen sätter sig i permanent förbindelse med hafvudstadensmairer; 2) att nationalförsamlingen bemyndigar mairerne att vid-i; taga de åtgärder, som ögonblickets fara gör nödvändiga, dock med förbehåll att mairerne 7 äro ansvarige för sitt handlingssätt; 3) att!; valet af nationalgardets chef utsättes till den ; 28 Mars; 4) ett nytt kommunalråd väljes den I4 3 April (säsom bekant är försiggick dettal; val redan i söndags), och 5) att vilkoret för!) valbarhet nedsättes till 6 månaders vistelse i; Paris, Då församlingen förklarade saken angelägen, blef den genaxt hänvisad till ut-i!, skotten. Dagen derpå, den 24, ankom mairen , från 2:dra arroödissementet i Paris (hvilket; utmärkt zig för sitt tappra uppförande mot; upprorsstiftarne) Tirard till Versailles. Hanj. fäste uppmärksamheten på, att sinnesstäm-; ningen var utomordentligt spänd i Paris, samt att kommunalvalen måste utsättas till en tidigare dag... Afdenna anledning beslöts ett nytt aftonplenum, på hvilket mairernes i Paris i förslag antogos. De senare händelserna ha likväl visat att icke heller dessa eftergifter, varit i stånd att hämma upprorets framsteg. I tisdags middag kl. 2 öppnade fredskon-j: ferensen sina förhandlingar 1 utrikesministerhotellet i Brissel, sedan dagen förut ett icke offcielt möte hållits mellan Baude, Balan! och Arnim; I tisdagens: sammanträde ut-4 vexlades endast fullmakterna. Den berömde vetenskapsmannen och frihetsvännen professor Virchow har i en skrifvelse till vedarbörande valkomite afböjt den hooom i Beriins andra valkrets ert jadna kandidaturen till tyska riksdagen och säxom skäl ! anfört, att enligt hane åsigt hvarken ou eller ! i! den närmaste framtiden någon möjlighet! finnes ati reformera det så kallade tyska rikets författning i frisionad riktning. Detl! är nu endast fråga om att stå på vakt förl! att åtminstone hindra ett tillbakaskridande.! Men en god vakttjenst är omöjlig utan aflösL ning. I :tio ars tid har han på preussiska ! landtdagen underkastat sig denna otacksamma tjenst. Nu måste han öfverlemna åt personer, som ha mera tid och mera hopp, att-på tyska riksdagen ätaga sig densamma. Om öfverbibliotekarien Aloys Pichler, som föröfvat den förat omtalade stora bokstölden i Petersburg, yttrar Schlesische Zeitung, att en Petersburgstidnings påstående, att han skulle vara jesuit och ha handlat på jesuiternas uppdrag, vederlägges genom hans antecedentia och isynberhet genom bans mot dej, ultramontana åsigterna riktade skrift: Diela wahren Hindernisse und Grunodbedingun-y gen einer durchgreifenden Reform in derly katholischen Kirche. Det verkliga förhål-!q landet är att dr Pichler är en fullständig, biblioman. Allt sällsynt i bokväg intresserade ; honom utan åfseende på om det hörde tilllg hang fack. Hvad som isynnerhet är grave-!p rande för honom är den omständigheten att g han bortraderat biblioteksstämpela ur allala böcker. Saken har blifvit nedlagd och drltj Pichler lär redan ha blifvit skaffad öfver gränsen. om AA AA ri 0 I L g 1 C f ? g : 1 j j I n Drottningens frånfälle har genast! K blifvit genom t K. M:t utfärdadt cirkulärf bekantgjordt för samtliga K. Mits befalls