Aftonbladet – 30 mars 1871, sida 2

i ar oraniogen tllg I följd af kraftiga må de Batsljonens öfÄcerare som Belleville innen beslutit utrymma den, dock icke utan ekan, ty under det att de från komitån i ötel de Ville fingo order att undvika all mflikt, uppmanade dem generalstaben, som git 2 ned vid Place Vendöme, att göra otständ. Bliodt alarm gjordes flere gånger på efteriddegen på börstorget och de rcringliggande ktorna till följd af ryktet, att flere batalner kommo ned från Fauboorg du Nord sh Faubowg de PEst för att anfalla det dra arrotidissementets mairesbotell, som är dningsvännernas höggvarter, Upphofvet till tta rykte var sannolikt ingenting annat, än st några batalioner från Belleville defilerade ä bo slevarderna, utan tvifvel för att aflösa ataljonerna på Vendöme-torget; men de tyeas icke ha gjort någon fiendtlig demonstraon. Vare sig härmed huru som helst, så pptod flere gånger allmän förskräckelse i akten af börsen, och alla handelsbodar ända am till les halles. stängdes genast. Till följd f butikernas stängoing äro gatorna i Paris afton dystra och dsliga likasom under beigringens svåraste dagar. edan i går är ordningsvännernas läger, vilket till medelpunkt har 2:dra arronditsenentets maireshotell, utstakadt genom upptällda kordonger af nationalgardister ciler elt enkelt vakter vid alla dess gränser. Åila ator, som leda till 2:dra arrondissementets neireshotell, äro spärrade af nationalgardesordonger, och det är mycket svårt att ervälla tillträde dit. På samma sätt är det ned Pilsce BSaint-Germain-VAnxerrois, der I:sta arrondissementets maireshotell är beläet. Med ett ord, hela det qvarter, som ligjer mellan Rue Richelieu, vomlevgrd Montnartre, Rue Montmartre, Roe du Pont-Neuf, asien, Place S:t Germain-VAvxerrois och ae de Rivoli, är militäriskt besatt af baaljoner, som ej erkänna komiten och som vilja vara herrar i sitt hus. Komitens natienalgardister besätta ännu Louvren och Tuilerierna, men detyckas vara föga talrika der, och det var allvarsamt i råga i dag art jaga bort dem döilfråv Itt lika sorgligt som eget skådespel äro 1essa beväpnade hopar, som oupphörligt möta hvarandra och i hvad ögonblick som heist unna komma i handgemäng med hvaranåra. Kl. 2 såg jag på Rivoligatan en afdelving ef komitöns nationalgardister på väg till Vendömetorget passera framför 12:te bataljonens kordong, som förbjöd dem at marsehers ia pä Place S:t Germain-PAuxerrois. De båds fiendtliga skarorna kestads utmsnande och vreda blickar på hvarandra, men akyldrade gevär. Saiot Lagare-bangården hålles besstt af -tarets natiovsalgardister, som äro ord--naer, men den pucki, der jernvägen koisar gördelbansn, innehafves af komitöas anhängare. Följden häraf har varit, stt ett dussin personer, som arresterats vid S:tLezarobangården och afsändts till Verszilles, befriades vid nyssvämnda punktaf sia kamrater, bvilka i sin ordnitg togo eskorten till fångas. Man har begärt förstärkning från Versailles för eatt förhindra förnysndet al dylika missräkninger. Det är nu säkert, att preussarne alltsedan händelserna den 18 inställt sin återtågsrörelse. Man beräknar, att upproret kostar Frarkrize endast härför eo million om dåäsen. De främlingar, som skyndade till Paris efter vapenstilleståndet, afresa i masse. Ett stort antal parisiska tamiljer göra sammalunda. I sjette arrondissementet i Pais insatte centrglkomit6n Tony Moilin till msiro i stället för Hörigson och hans adjeiot Albert Leroy, hvilka båda, likasom alls mairerne och deras adjoiuter i Paris, bekläda rina embeten i kraft sf allmän omröstning. Den 21 insatte emellertid qverterets nationalgarda åter de fördrifne kommunalembetsmävnen i mairiet, och till deras skydd uppställdes en vakt af burdra DaConelpordister. DURX derefter fick men yeta, alt ett par bataljoner från Beileville voro i antågande, och Albert Leroy gaf svex order att qvarterets nio batiljoner nationalgarde skulle sävmankallas för att skydda rmsiriet. Ett namngifvet ögonvitne har i Opinion nationale meddelat en berättelse om hvad som nu föreföll, ur hvilken vi medåela följande: Luilier kom ridanse, åtföljd af vågra officertre, i spetsen för 120:e batsljonen, och en stund derefter inträffade 186:2 batmljonen. Då han såg sig i apetsen för 2000 min, ryckte han fram mot vakten, hvilken (såsom förut är nämnpdt) bestod af 100 man. Mären sksll kommå ut; jag vill tala vid bonoms, ropade Lullier. — Hvad rätt bar ni. att utfärda befallningar?, — Jag är Luilier, general en chåf för nationalgardet. — Derför har pi likväl ingen rätt att utfärda befallningar till en maire. Men hrem har föröfrigt atnämnt er till geceral?, — Det har nationalgardets centralkomite gjort, hvilken är erkävd af 215 bataljoner nationalgarde. — Nej, det äricke så; vi erkänna icke denva komite, och nationslgardisterna ha ja dessutom icke på lagligt säit blifvit kallade för att välja sin chef.s — För tusan djeflar! ropade Lu!lier och svängde sin sabel öfrer hufvodet på dem som gjorde moteägelser, öppna genast mairist, andars låter jag spräsga porten med kanoner!s — Nu framträngde en mängd nationslgardister, hvilka försökte taga mairiet med stora. — För Guds skuil,, ropade man till Luilier, plåt det icke komma till blodvutgjutelse! Ni borde dock respektera den allmänna. rösträtten, på hvilken de republikaner ni vill förjaga härifrån stödja sig; de äro här i kraft al sin lagliga rätt. — Hvad fan bryr jag mig om det!s svarade Lullier, och de grufligoaste eder strömmade ur hans mun. Jag skall massakrera 100,000 mennwiskor om så behöfves; jag skall icke lemna sten på sten detta di Jag skall statuera kort. Det betyder väl ingenting Tör er, skulle jeg tro? sDet betyder ganska mycket för mig, efter jag råkar vara i tillfälle ätt bevisa, att hon inte gjort det.. Ah verkligen, ni tror det., inföll Butterby höfligt, men med en halft gäckande ton. Jag bar ofta hört tio vittsen intyga en persons oskuld. fastän han lika fnlilt varit brottsaliv. Det