Article Image
ordning oötverstuga landets kratter: Vi skola derför söka efter förmåga upptaga äfven denna fråga till besvarande, ehuru ett eller annat misstag svårligen skall kunna undvikas, och ehuru det skulle kunna ifrågasättas, om icke i alla fall den så uppkomna kostnaden blefve mindre, än kostnaden för ett olyckligt krig, och framför allt, huruvida icke hvilka kostnader som helst vore att föredraga framför förlusten af landets oberoende. Att kostnaderna måste blifva stora, är påtagligt. För intet kan ingen bevara sin sjelfständighet och utveckla sitt mnationala , luppfostringsväsende. Nedanstående beräkningar torde dock visa, att de icke kunna anses öfverstiga våra krafter. Genomförandet af en sådan härordning som den föreslagna erfordrar tydligen kostnader af tvenne slag: dels sådana kostnader som måste göras en gång för alla, dels sådana som årligen återkomma. Till det förra slaget höra förnämligast kostnaderna för öfningsplatser, kompani-, sqvadronsoch artilleridepötbyggnader 0.8. v. Beräknar man, att vid hvarje kompaniIdepöt erfordras en större byggnad för öfningarne jemte rymlig tomt å högst 25,000 rdr samt en målskjotniogsbana å högst 12,500 rdr, hvilka inrättningar mångenstädes borde loch kunde sammanslås vid någon utkant af. staden, så blir kostnaden härför för 80 komTpanidegöter å 37,500 — 3 millioner rår. Vid sqvadronsoch artillerisamt ingeniörsdepdTterna tillkomma ridhus och stall, hvadan kostnaden vid dessa möjligen kan uppgå till Thögst 100.000 tör hvarje deföt, hvilket för 120 depöter af hvardera slaget tillhopa gör Thögst en summa af 4 millioner; tillsammans med föregående 3 millioner en summa af 7 millioner rdr. Det är sannt, att på icke få ställen sådana byggaader redan finnas och böra användas, så att kostnaden på det hela sannolikt komme att betydligt understiga detta belopp; och detta belopp bör alltså vara tillräckligt, äfven om man för tvenne vintrara öfning behöfde flere eller större byggnader af detta slag. För att i den årliga kostnaden kunna inberäkna detta belopp, vilja vi med afseende tillika å byggnadernas årliga underhällskostnad derå beräkna 10 troc. såsom ränta, underhåll och amortering samt alltså i den årliga utgiftsstaten bland härens samfälda utgifter utföra detta belopp med 700.000, hvartill kommer belysning och uppVÄrmning ...ssssvesecssnnnnsnennsnnnnr 100.000, Samma 800,000. Beräkningen ef den årliga kostnaden blir tydligen ganska olika, allt efter som man skall grunda kostoadsförslagen på A) en vinters öfning med aflönadt befäl i de lägre graderna eller B) på två vintrars öfning utan sådant lönadt befäl. Dessa förslag måste alltså uppgöras alternativt. För båda förslagen hufvudsakligen gemensamt blir dock att bestämma det dagtraktamente, som bör åtnjutas af den värnepligtige medborgaren under öfningstiden. Då denna öfning till största delen infaller under vintertiden, torde till utgångspunkt för traktamentets bestämmande kunna antagas den dagsenning, en vanlig arbetare denna årstid eråller, hvilken i medeltal icke öfverstiger 80 öre. Med detta belopp får denne anskaffa föda, kläder och husrum icke allenast åt sig sjelf, utan ock åt familj. Samma belopp bör ock till dessa ändamål vara fullt tillräckligt för den ogifte beväringsynglingen. Kostnaden kan dessutom för honom lätt minskas genom ändamålsenliga å:gärder för gemensam mathållning 0. .s. v. Den förhöjning i lefnadskostnad, som antagligen i de större städerna, särskildt i hufvudstaden, kan förutsättas, torde, såsom förut blifvit antydt, någorlunda motsvaras genom den förmån; som på dessa ställen kunde beredas de värnepligtige, som sådant önskade, genom fri bostad i der befintliga kaserner. Vid öfningen i läger sommartiden, skulle för öfrigt den värnepligtige, som då icke hade kostnad för husrum, på detta traktamente kunna göra någon besparing. Men om alltså en dagaflöning af 80 öre måste anses fuilt tillräcklig för den värne6 es lifsuppehälle och beklädnadsunderåll, bör likväl aflöningen ökas så mycket, att den blir tillräcklig, att deraf må kunna under öfniogstiden amorteras kostnaden för inköp af ännu en mundering utom den, af hvilken den värnepligtige vid inträdet i allmänhet kan antagas vara i besittning, och för utredning med gevär m. m., hvilket belopp dels in natura, dels till mindre del kontant före armåmönstringen, skulle till den värnepligtige af staten förskotteras mot afdrag 1 den följande dagaflöningen. Deremot skulle ået åligga den värnepligtige att vid mönstringar visa sig vara follt utrustad och att framgent underbålla denna utrustning. I medeltal torde soldatens utrustning med mundering och allt kunna uppskattas till högst Jomkring 90 rdr Då den treåriga öfningen i Tallt innefattar tjenstgöring i 260 dagar skulle denna summa kunna fallt amorteras genom I dagtraktamentets förhöjniog med 35 öre, således i allt till 1 rdr 15 öre. I det förslag, som förutsätter tvenne vintrars öfning är Jamorteringstiden längre, nemligen 400 dagar, hvadan dagaflöningen för detta fall kan beIstämmas till I rår 4öre. Gemensamt för båda förslagen är antaget, att hästar för kavalleriet, artilleriet och ingeniörsbehof till ett årligt antal af 3000 vid 4—6 års ålder inköpas för 500 rdr och vid 7—9 års åldersäljas för 400 Irdr, hvarigenom årliga inköpskostnaden för hvarje ny häst blir 100 rdr, likasom att årsI underhåll de år, då hästarne ej någon längre tid för statens räkning begegnas, beräknas till 100 rdr, Till de första uppsättningarne ; kunna till stor del kavalleriets nuvarande häIstar begagnas. Möjligt vore ock, atttilllinI dring i denna kostnad tillgodogöra rusthållens skyldigheter, hvilket förslag vi dock icke lanse oss böra här närmare utveckla. I I det försiag, som förutsätter allenast en I vinters öfniog måste dessutom tilläggas dels 125 öres förhöjoing om dagen för allt det msnskap, som til hörde specialvapnen, dels aflöning för det lägre befälet, dels kostna-l; I der för underbefälsskolorna. I Under dessa antaganden blefve kostvaderna för svenska hären enligt förslaget A) högst uogefär följande: Första årsklassen. uu W ! Underbåll m. m. af 17,600 infanterister 1 1220 dagar å 1: 15............sse00rs0ns0ss0 i 4AD2,800 190 bataljonschefer (lön 4000 4 reseoch: NR RO VE FITA EA ko dn ARA Fey dan dn

29 mars 1871, sida 3

Thumbnail