Aftonbladet – 27 mars 1871, sida 3

iJ utgör bevis om eganderätt till varan eller om ! I panträtt i densamma, men naturligtvis icke kan på en gång uppfylla begge ändamålen; i . I till följd hvara!? också, der detta system är a I herrskande inom lagstiftningen, behofvet inil fört bruket af ett recepisse, utfärdadt af den, I hvilken innehar warranten såsom pant, och i sådant fall i låntagarens hand tjenande till bevis om den af pantsättningen inskränkta eganderätten; samt det franska systemet med Itvå papper, af hvilka det ena, recepisset, tjejnar till bevis om varans deposition hos nederlagsmagasinet och så tillvida representerar varan, att den som efter endossement blifvit egare af recepisset äfven är egare till varan, samt det andra, warranten, utgör bevis om varans pantsättning och tillika är den ursprungliga egarens skuldförbindelse, alldeles som vore det en af honom dragen vexel med varan till acceptant, och transportabel medelst endossement på alldeles samma Jsätt och med samma verkan som en vanlig vexel. Begge dessa system kunna hvar för sig hafva sina särskilda fördelar och olägenheter, och det är af största vigt, att desse sorgtälligt vägas emot hvarandra, innan nådotdera systemet härstädes tillämpas, emedan de svårligen kunna utan olägenhet praktiseras jemte hvarandra, och en öfvergång från det ena till det andra skulle medföra stora svårigheter. Det är här fråga om inI genting mindre än att hos allmänheten inI prägla ett i viss mån nytt men oumbärligt .rättsbegrepp, och för framgången at ett så-dant företag fordras framför allt klarhet och : Ikonseqvens i den första praktiska tillämp-l: ningen. Med all aktning för ofvannämnde ! herrars skarpsinnighet och affärskännedom l! vore det kanske ändock väl mycket begärdt, ! att de skulle ensamma åtaga sig ansvaret för ! ett riktigt afgörande af sjelfva hufvudfrågan,!: eller valet emellan ofvannämnda begge sy-lX stem, hvaremot, om man dermed kommit på ! det klara, detaljerna kunna lätt nog ordnas i S s I t w mek bi PeRbil i bi bm e kikbälldtinnd efter de fullfärdiga utländska förebilderna. För dem, som intressera sig för denna fråga, är det derföre af synnerlig vigt, att densamma blir föremål för en mera allmän diskussion, och man torde af lagutskottet och dess för all ekonomisk utveckling nitiske ordförande, som dessutom härvid har om icke faderskapet åtminstone fadderskapets pligter,? kuona vänta icke allenast, att hr Troilii mo-2 tion räddas från ödet att falla i utskottets 2 papperskorg, utan äfven att ämnet hos ut-l8 skottet erhåller den utredning, som kan sätta riksdagen i tillfälle att bedöma frågan ur alla synpunkter. Det är icke till följd af någon X misströstan om utskottets goda vilja härutin-S nan, 8om vi tillåta oss denna erinran; men då vi erfarit, awt utskottet nyligen fått till behandling emottaga fattigvårdsfrågan, och följaktligen ega anledning befara, att utskottets tid under den återstående delen af riksdagen skall blifva strängt anlitad, ha vi ansett oss böra påminna om några skäl för magasinsfrågans snara företagsnde till diskassion och afgörande. Det är icke någon omöjlighet att äfven med puvarande lagstiftning grunda en dockseller magasinsrörelse efter utländskt mönster och att sålunda tillj egna det svenska affärslifvet hithörande for-g mer, men utan en förävdrad lags iftning kanlb man icke fullständigt vinna det ändamål, som denna iostitation i andra länder uppfyller. P? En magesinsrörelse kan otvifvelsktigtetableras så att den bäde i och för sig blir vinstgifvande och bereder beqvämlighet för bankerlr och affärsmän med kredit, utan att ett ord bshöfver läggas till nu gällande lag; men den allmänna fördelen af denna institution, hennes användbarhet för den kreditbehöfvande affärsmannen och dermed hennes verkan så-ls som kreditmedel beror dock helt och hållet li på en lagförändring i den syftningen, att def varor, som blifvit i nederlagsmagasin upplagda, 7 ej må kunna för insättarens eller annan egares i gäld tillgripas af annan än den, som är laglig)g innehafvare af det papper, hvilket på penning-ls och varumarknaden representerar varan. Nulr torde det vara klart, att denna princip ickell kan under alla förhållanden sättas i stället för den gällande grundsatsen, att traditionen y utgör formen för försäljning och pantsätt-o ning af lösegendom; det kan endast bli frågala om att densamma skall gälla såsom en privas ler, ett undantagsstadgande för vissa särskildt organiserade och kontrollerade magasinsinstitutioner. Men vid sådant förhållande f är det nödvändigt, att lagstiftningen redan från början tager hand om dessa institutio-2 ners organisation och bestämmer, under hvilka 4 former och kontroller de skola verka förl att komma i åtnjutande af det genom lag-l stiftningen beredda privilegium. Försummar lt sig lagstiftningen härutinnan, så torde honla blifva förbigången af den enskilda företag-h samheten, som, efter hvad landtbruksriksdagens beslut visar, redan har ögonen fästade ls på den vinst, som kan hemtas af en ordnadr; magagsinsrörelse ätven under nuvarande lag-b stiftning. Men i sådan händelse blifva for-å! merna bestämda ur synpunkten af anläg-! garnes egen fördel, och då i en framtid erf farenhet om ifrågavarande affärsformers nöd-s vändighet för handeln i gemen vunnits samt n frågan om lagstiftningens förändring i ofvanb angifoa syftning ej längre kan undanskju-n tas — hatva formerna öfvergått till affärsvana och falla ej längre under lagstiftningens absoluta välde. Man måste här taga,lat hvad som finnes, äfven om detta icke ur det se allmäonas synpunkt skulle vara det bästa; so och privilegiet blir kanske då ett monopol )h Vi erinra i tid om denna fara, hvilken lika! lätt kan undvikas, som den kan förutses, k Just den närvarande tidpunkten är särdeles fr gynnsam för spekulation i magasinsaffärer, til I de stora städerna äro bangårdar och hamn-2rt anläggningar under arbete eller nyss fullbordade. Ännu är tillfälle att derstädes pålrp billiga vilkor förvärfva de för magasinsanph; läggningar i stor skala meat tjenliga platser. at Detta gäller i ännu högre grad om de re-el dan färdiga jernvägsstationer på landsbyg-U den, om hvilka man kan förutse att de skola blifra naturliga upplagsoch centralplatsers för ortens rörelse, I den mån jernvägarnelm komma att sträcka sig genom bergslagerna, sg! yppas ökade tillfällen för anläggning af jern-hb vagar vid stationerna, Ett rikt fält öppnar R sig således för en förenad speditionsoch magasinsaffär; och man torde utan: tara för misstag kunna förutsäga, att den nu allt-!fö mera vaknande företagsamheten icke länge lic skall lemna detta tillfälle till en ocod affär) en