Aftonbladet – 27 mars 1871, sida 2

lana fysionomier. De äro ej det minsta nogäknade i afseende på kostymen, isynnerhet vad hufvudbonaden beträffar. En mängd af lem bära slokiga filthattar och långt tofvigt år, och jag såg mer än en af dem ha pitoler i bältet. Det är ett brödraskap som är ågot mera och annat än republikanskt. Många af dem voro så väl försedda med paroner att de hade byxfickorna fulla deraf. Ej ängt från högqvarteret säg jag en liten pojke, om att döma efter utseendet kunde vara på in höjd fjorton år. Han var klädd ien lång srå rock, höga stöflor, en slokig hatt och var beväpnad med en chassepot, dubbelt så lån; som han sjelf, och ett par pistoler. Midtpå stan stod en officer, med mycket exälteradt itseende och en dragen sabel i hand. Hans hår var ovanligt långt, och han bar ensloig hatt, han soi de andra. Han harangerade nationalgardisterna i energiska ordalag och ledssgade sina ord med svängningar af sabeln. Alla Montrouges qvinnor och barn voro ute, utskänkningsställena voro öfverfyllda, alla gathörn stodo skaror af nationalgardister, och bland dem sägos stundom äfven soldater af linien. Hvar och en af dem bar en chassepot, och man behöfde ingen uttrycklig förklaring från deras sida för att förstå, att de ej voro ute för att hjelpa myndigheterna. Enligt ett telegram till Frankfurter Journal har den berömde tyske historieskrifvaren och politikern Gervinus den 18 dennes afgått med döden i Heidelberg. Han var född i Darms etadt 1805. Hans namn är icke endast förbundet med en hel serie af framstående historiska och litteraturhistoriska arbeten — hvaribland isynnerhet Det nittonde århundradets historia och hans Föreläsningar öfver Shakspeare — utan äfven med de vigtigaste politiska händelser i Tyskland, isynnerhet under perioden från 1830—1848. Gervinus var var en af de sju professorer i Göttingen, som förjagades af konung Ernst August, emedan de opponerade sig emot den af honom — efter egenmäktigt upphäfvande af den förut beståenda, på liberala grunder hvilande konstitutionen — oktrojerade författningen. Under åren 1840 till 1848 deltog Gervinus såsom Dahlmanns vän och medhjelpare i den schleswigholsteinska agitationens utbredande i mellersta och södra Tyskland. Han författade år 1840 den ryktbara Heidelbergska adressen om hertigdömenas rättigheter och förbundets pligt att försvara dem. Ar 1848 deltog han i centralparlamentet och var en af de mest betydande medlemmarne i författningsutskottet. Han hörde till Gagerns och Dahlmanns parti (Gothspartiet eller de arfkejserlige), men öfvergick sedermera likasom Gagern mer och mer till det stortyska partiet. Emot de preussiska annexionerna efter kriget år 1866 uttalsde sig Gervinus starkt äfvensom nu mot annexionen af Elsass och Lothringen. Den schweiziska författningsrevisionskommissionen har nyligen fattat tvenne vigtiga beslut. Den har nemligen tillstyrkt Stämpflis förslag om dödsstriffets ufskaffange och yrkat införandet af en gemensam eiviloch kriminvallag för hela edsförbundet. Enligt detta förslag skall hva;je lagförändrivg tiil hörande dessa kategvrier för att vars giltig antagas af minst 12 kantoner och af flertalet af de röstberättigade inom hela förbundet.