Thomsons ångvagnar. Den i Edinburg utkommande tidninger the Scotsman af den 2 Mars, innehåller ett utförligt meddelande rörande Thomsons ångvagnar; och som denna sak otvifvelaktigt är af stort intresse äfven för vårt land, meddels harmedan ett utdrag af ifrågavarande artikel: En högst vigtig och synnerligen lyckad före. visning egde rum i tisdags vid Dunmore Park, då i närvaro af komiterade för the Highland and Agricultural Society en af Thomsons ångvagnar användes till plöjning, för att draga en af lord Dunmore inventerad balansplog. Alltsedan expositionen år 1851, då de första försöken gjordes att använda ångkraft för jordbruket, har man begagnat stillastående ångmaskiner, hvilka medelst jerntrådslinor framdragit plogar och andra åkerbruksredskap tör jordens be arbetande. Åtskilliga patenter hafva visserligen tid efter annan blifvit uttagna å rörliga ångmaskiner, hvilka skulle sjelfva kunna draga plogen; men i prakti ken hafva dessa maskiner visat sig fullkomligt odugliga. Metoden af direkt anspänning af ång maskinen framför plogen, blef derföre öfvergifven såsom alldeles opraktisk, och fältet lemnades öp pet för de olämpliga jerntrådsapparaterna, hvilkas fabrikanter beständigt satte sig emot hvarje för sök att frigöra sig från denna metod, och hvilke alltid bade samma skäl att andraga, att det nem: ligen vore omöjligt för någon ångmaskin att kunna framgå I den lösa jordytan eller användas till något arbete, då de fasta maskinerna ej ei gång kunde undgå att efjunka ned så djupt i marken. att de understundom blefvo obrukbara. På sådant sätt har saken fortfarit, ända till den tid då hr R. W. Thomson lyckades konstruera sina nu så berömda ångvagnar. Det är en allmänt bekant sak, att kautschukringarne på åvgvagnens bjul, orsaka att dessa vagnar kunna framgå på huru lös väg som helst, öfver sand, nyplöjd jord, på gräs eller betesmarker. När dessa ångmaskiners utmärkta egenskaper först blefvo bemärkta i Edinburg, insåg lord Dunmore genast att användandet af ängvagnen såsom Jandtoruksredskap var en möjlighet, och att, om den fullständigt lyckades, skulle ett pytt och betydelsefullt tidskifte inträda i ångkraftens användande för jordbruket. Lord Dunmore var den förste som bestälde en ångvagn, särskildt afseedd för detta ändamål. Tanken att använda ångmaskinen direkt framför plogen, ansågs likväl, såväl af utmärkta maskinfabrikanter, som af framstående jordbrukare, för alldeles outförbar, och såväl lord Dunmore som herr! Thomson, hvilka med ifver och fullaste öfvertygelse om sakens slutliga framgång, egnade sig ät försöken, blefvo afrådda från att offra tid och penningar på en idt, hvilken man påstod ovilkorligen måste sluta med förlust. Men utan att afskräckas af några hinder fortsatte lord Dunmore och hr Thomson sitt verk. och så snart en svårighet uppstod, blef den genast öfvervupnen. I Augusti månad 1870 blef den af lord Dunmore särskildt för landtbruk beställda åtta hästars åpgvagnen färdig. Förvämsta skilnaden emellan denna och förut af hr Thomson konstruerade ångvagnar bestod i de 21 tum breda bjulen, samt deruti att cylindrarne voro placerade vertikalt bakom pannan, 1 stället för horisontelt framför densamma. En annan förbättring låg äfven deruti att: eldstadsluckan blifvit anbringad framför pannan, hvarigenom maskinisten och eldaren få sina platger bredvid hvarandra. Denna förändring underlättar mycket fästandet af plogen vid ångvagnen, äfvensom sjelfva vagnen mycket förkortas derigenom att cylindrarna placeras vertikalt i stället för horisontelt. På en särskild tender kan ängvagnen medföra bränsle ochwvatten för en hel dag. De förhållanden, under hvilka försöken egde rum. vOro snarare ogvynsamma, än till fördel för