Aftonbladet – 22 mars 1871, sida 2

— Utländskt omdöme om svensk ve: enskapsman. Seden det vid det ärsmöte, om den engelska vetenskapsakademien (The Loyal Society) böll den 30 November i fjol; Vifvit omnämndt, att tvenne utländske ledanöter i föregående möte blifvit invalde, nemigen Anders Jonas Angström i Upsala och Joeph Antoine Ferdinand Plateou i Gent, 3 ttrade sig (enligt det korta utdrag utur föreIraget, som förekommit i tidskriften Atheeam för den 3 Deceiber 1870) den för sina tora vetenskapliga förtjenster så högt. uppvurne presidenten, sir Edward Sabine, om den örstnämnde sålunda: Optiken är den vetenskap, inom hvilken prof. Ångström mest har utmärkt sie; och det är sagdt om honom, att hans år 1853 allmängjorda optiska undersökningar innebålla grundprinciperna till nästan allt det, som i denna väg sedandess blifvit sjordt, och att han med full rätt kan ställas bland le främste af dem, som inom ett fåtal af år hafra atvecklat spektroskopien till hennes närvarande underbara storhet., Enskildhbeterna af den utmärkte svenskens undersökningar bafva blifvit bekantgjorda i de handliagar, som utgifvas af vetenskapsakademien i Stockholm och af vetenskapssocieteten i Upsala. Uti en sådan presidentens adress kunna hufvudpunkterna hvarken af metoden eller af resultaten lämpligen framställas; men vi skola dock anföra några få af dem: de äro af den beskaffenhet, att de icke kunna undgå att Adraga sig uppmärksamhet af alla dem, som med ipektroskopet uvdersöka himlahvalfyets verldar. nder sina undersökningar af solspektrum. fann Ångström sålunda, att i solen finnas 13 metaller, af hvilka titan har 200 linier. Hela antalet af metallernas linier uppgår till 800, bland hvilka äro många af de starka linierna, så att solen sannolikt eger få enkla kroppar, som icke redan blifvit funne på vår jord. — — Det finnes trenne starka magnesium-linier, hvilka icke blifvit sedda i solen, och syre, qväfve och kol, som här äro så allmänna, hafva icke upptäckts der. Han tänker, att solen icke är het nog, för att göra de tvenne försträmnda lysande; kol visar ej heller vid kanfen sf hans bitteri några egna linigr, men väl degs sammansättniogars. Han betviflar Plöckers påstående, att samma ämnen hafva skiljaktiga spektra, och anser att förändringen allenast beror på den ökade temperaturen, hvilken förvandlar svaga linier till starka, och han är böjd för att antaga, att det pelarlika utseendet, som iakttagits i en delstjernspektra, häntyder på en lägre temperatur, än de skarpa svarta linier, som visa sig i andra. Norrskenet och zodiakal-ljuset hafva i allmänhet en linie (L 5567), hvilkens ursprung ännu är okänd. Det måste medgifvas (anmärker sir Edw. Sabine slutligen), att denna af mig här anförda förteckning utgör beviset på en skarpsinnighet af det mest utmärkta slag och på sådana tillägg till vårt förråd af vetande, hvilka ej blott i och för sig äro värdefulla, men hvilka äfven i hög grad äro mottagliga af ytterligare utveckling. Ej heller kan ngströms anspråk på prioritet vid inträdet i dessa underbara rymder förnekas af någon ojäfvig domare; — äfven om Stokes och Thomson. nära nog samtidigt kommo till samma slutsatser i afseende på ljusets absorption och likaledes öfvertygade si om D-linieng och natron-liniens identitet, — äfven om Stewart och med ännu större framgång Kirchhoff ånyo framställde saken inför: allmänheten tre år derefter, — ty sådant är hvad som händer hvarje upptäckare och uppfinnare. Andra följa i hans fotspår, sgomlige kanbända med större framgång än han sjelf, men hans rätt står orubbads. — Patemt. Kommerskollegium har tillagt verkmästaren OC. G. Larson patent under 10 års tid å en af honom gjord uppfinning att uppvärma vid bessemersoch andra verk erforderliga ugnar, skänkar m. fl. utensilier, äfvensom å en af honom för detta ändamål konstruerad apparat. — Af Svemok NFörfattnirngisamling har N:o 8 utkommit, innehållande kongl. kungörelse angående vissa ändringar och tillägg till stadgarne för Teknologiska Institutet; Koremerskollegii kungörelse om att preussiska provinserna Hessen-Nassau och Rhein-Preussen samt belgiska provingen Luxembourg äro fria från kreaturspest; kongl. cirkulär till allm. verk och inrättningar, som disponera statens medel, rörande sättet för bokföring af obligationer, inköpta med kapitalrabatt. SEEDERS ——F—VlrOOMMMOMH —ÖUÖ -— ——