Aftonbladet – 20 mars 1871, sida 2

— Tyska församlingens 300-års-jubi: eum firades i går uti dess kyrka härstäles. Gustaf I gaf redan 1558 åt dei Stockholm vararde tyskar rätt att kalla egen prest och hålla öppen gudstjenst samt upplät åt lem Storkyrkan till begagnande. År 1571 den 8 Mars efter gamla stilen, eller den 20 Mars efter den nya, förlänade dem Johan: II rätt att bilda en egen församling, skänkte! Ät densamma till everldelig besittning den plats, hvarpå S:t Gertruds, gillestuga stod, och lemnade ur. egen kassa penningebidrag till kyrkobyggnad. Församlingen erhöll ock rätt att kalla och presentera prest, som af konungen utnämndes, att anlägga kyrkogård och deri begrafva lik samt alla andra en församlings rättigheter. S:t Gertruds kapell uppläts till begagnahde i förening med fiska församlingen till 1607, då tyskarne blefvo ensamma om bruket deraf. Det är till minne af denna helgedom som, församlingen antog namnet S:t Gertruds. År 1619 börjades uppförandet på gillestagans plats utaf den nuvarande tyska kyrkan, hvilken år 1642 tullbordades af byggmästaren Hans Jacob Kristler från Strasbourg. I dag är således trehundrade årsdagen af denna Församlings grundläggande; och den predikan pastor Rohtlieb i går höll var till en del en tacksägelse i anledning häraf. Till högtidlighetens förhöjande utfördes af en mindre, men högst utmärkt kör (den för närvarande mest berömda qvartett i Stockholm) för tillfället författade tackoch lofsånger, den ena med musik af Kreutzer (hans sköna qvartett: Kapellet), den andra med musik af Beethoven. Jubelfesten hado ej så talrikt antal deltagare som man kunde väntat i betraktande deraf att en stor mängd damer af den högre societeten pläga besöka tyska kyrkan och låta sina döttrar der beredas till Konfirmationen. Hertiginnorna af Östergötland och Dalarne bivistade gudstjensten å sin vanliga läktare, den af Carl XI bekostade Kungsstolen. (D. N.) Pr vs om rr sr re