Jen och rörde mekaniskt om den med darrande händer, När den der olyckliga tilldragelsen med advokaten Oiliveras död inträffade i Helstonleigh, det är nu snart fem år sedan, omgafs den af rätt mycken ovisshet och tvifvel, miss Ryex, började han plötsligt. Tvifvelv, upprepade hon svagt, och satte sig med sitt arbete vid bordet. Ja, jag mener tvifvel om rätta dödssättet Några påstodo att det var mord, andra. att det var hans eget verk.o Alla sade ju att det var sjelfmord!, afbiöt hon med orolig häftighet. Coronern och juryn afgjorde ja det., Inte alla, sade mr Butterby ganska lugut Ni gjorde det inte. Jag var värvarande vid begraningen och hörde de ord ni yttrade vid Brafven. Men jag fick skäl att... att... ändra min åsigt sedermeran, sade hou rodnande af sintesröralse. Gud allena vet huru bittert jag sagrat hvad jag yttrade den der nittes! Om nin tusga varit stum, heilie än att begå jetta misstag...n Biilf. ej så upprördy, inföll mr Buiterby. Jag kom ei bit för att besvära er, utan eöjagt för att språka helt lugnt om ett och annat. Jag trodde äfven ea tid att det var sjelfmord, men jag får bekänna att min tanka sedandess undeygått någon förändring, Advokaten Ällivera blef mördad!, fon svarade icke, men tog upp sin sax och klippte på måfå sönder tyget, i det den hektiska rodnaden gaf vika för on dödlig blekhet, ww Ni mins väl att det bodde en främling hos. mrs Jones vid samma tid, en viss Godrey Pitman. Det sades också i Helstonleigh stt om någon hade gjort det, så var det han, Den der odfrey Pitmanhar varit märk