ham äro nu gäldade; Johasoa Teagne erkänna hans oskuld i fråga om unga Samue Teagnes tillgrepp. De äro, så att säga, han: vänner, öch han vet det. Hvarför träder har då ej oförskräckt fram och låter alla vete att han ej helier var brottslig i fråga on mordet? Naturligtvis måste både Jelf och andra tro att-så länge han döljer sig, fione: det någon orsak dertill att han ej våga framträda, och följaktligen misstänka de honopm; Jag vet ej sjelf rätt hvad jag skal tro, BSedt ur allmän syopnokt, måste det antagas att han har något tvingande skäl fö in tystnad — och man kan ej låta bli at våga en. gissning ditåt — att han söker skydda antingen sig sjelf eller någan annan Jag kan ej finna mera än en per-oa som han nde vilja skydda och det är: Alletha ye. En lång paus inträdde, under hvilken mr Butterby, oaktadt sio yrkesmessiga slughet, ser lika brydd ut som en vanlig mennviska sku!le kuonåt vara under dessa tförhålländen Jag misstänkte Alletha R;e mera än nåon annan på en tid, men nu gör jag det inte. Jag tror ej att det var hon, fastän jag ej vill svära derpå. Ni må säga hvad ni vill, mr Bede Greatorex, om att jag skall förhålla mig stilla, så har jag ändå lust att för min egen tillfredsställelso taga saken om händer iden. ? jr Han låste in papperen efter att ånyo hafva genomsett dem och satte sig derpå ned att ekrifva ett par bre Sedan kom någon som sökte hongm i aflårerhvj!ka ej angå 055, — sä aft tiden led och dagen hade ötvergått till skymning när mr Butterby tog å en öfverrock af tjock blå doffel och gick t; Gasen var tänd och butikfönstren stråfade 1 all sin glans med utbredda araanlåter til den standande julen, dem mr Butterby