Aftonbladet – 18 mars 1871, sida 2

Hon kunde ej tiga längre, utan yppade allt Haora Hamish och hsns hustru understöd dem, ända derhän att betala räkningar föl Seralds stöflor. Roland satt förbloffad. Hvad som hittills äfven med hans sorglösa natur synts honom svårt att förklara, blef nu tydligt för bonom. Visste Gerald ej af detta ? Just som jag skulle våga säga honom det. Han tror att allt kommer ifrån min mor. Ack, Roland ni vet inte horu god Hamish Chauning är! han är som en af himlens englar. Jag tror verkligen att det skulle varit alldeles ute med mig om ej han hade varit Han är den minst sjeltviska menniska i verlden, den ädelmodigaste man., Jag vet rog hv:d Hamish är,, instämde Roland med värm. Tänk att hsn skulle drabbas af denna, förskräckliga sorg öfver sin bror — Arthur I Åh, Arthur är återfunnen, med honom är det ingen fara, sade mrs Yorke, ganska lagat. Hvad! skrek Roland och rusade upp från sin stol. Artbur har varit i Marseille och Hamish hade bref ifrån honom i dag. Roland for med handen öfver ansigtet som för att öfvertyga sig att han ej drömde, å sin hatt och sprang sedan på dörren. Efter en halt sekund var kan inne igen och sköt ned paketerna från bordet på mattan åt barnen. Det är kakor och leksaker från Fanny, sade han. Tag reda på dem, ni små pullor. Det der paketet är mitt, mrs Yorke, men jag kan ej dröja nu. I trappan mötte Roland olyckligtvis pigan med kolkorgen. Det var ej tid nu att krusa. Det bar utföre med flickan och kolen efter nenne, under det Roland tog ett skutt öfver