inre sv Te I FE Re Å spor. klager man pu ett rupat tal 0,UVUV,VUv spdr, blir anläggningskostnaden per mil 125,000 spår. När man besinnar, att den öfver en så synpsam terräng gående, år 1854 follbordade Pidsvolds-Kristizniabanan kostade 370,000 spdr per mil, har man mycket skäl att glädja sig öfver det stora framsteg, vår jornvägsbygnadskonst under det senszto årtiondet har gjort. Den förnämsta orsaken till det billigare sätt, hvarpå man nu anlägger jernbanor, och till det tillfälle, zom derigenom orhåilles att använda detta kommuni kationgmedel i långt örre omfång, än som förut påräknades, I r naturligtvis i begagnandet af esmelt spår. Det kongl, förslaget, för hvars hufvudsakliga innehåll här redan förnt redogjoils, skall inom storthinget underkastas en törberedande bebandling af ett dertill utsedt särskildt utskott, hvilket sanvolikt skall tillsättas om ett par dagar, Jewte arbetet i utskottena har represenItationen för öfrigt under d2 senaste dagarna I börjat genomgå de vid senaste storthing tills I vidare beviljade pensionerna. Enligt grundla— Igens 75 tillkommer det nemligen stortbi Iget att revidere midlertidigo Gageog Pen sionslister og deri gjöre de Forändringer, det I finder fornödne, en föreskrift, hvilken af en joch annan a s säsom ett oöfverstigligt hinder mot stt, på sätt nu blifvit af regeriogen för laget, ordna hela pensionsväsendet genem en särskild lag, ebura ingen är blind för den svårighet, det alltid möter under nuvarenda förfaringssätt att i hvarje särskildt fall genom ett till en viss frad godtyckligt I beslut träffa det rätta. Till eo del underlättas bestämmandet af pensionerna något derigenom, att man småningom har sökt att för de sörskilda tjenstebefattningarna göra någorlucda bestämda belopp normala, hv 2 p sedermera skulle få traditionel höäfd.! ar man denna gång säsom det normala för afgående statsråd töreslagit 1500 spd. årligen i pension, och denna summa vann —I ehuru icke utsn allvarsamt motstånd — storthingeta bifall, i det att ett förslag om 1200; spå. blef förksatadt. Under bebandlingen af denna sak kom man in på en fråga, som förut har varit afbandlad i pressen, nemligen om önskvärdheten af alt statsråd, som i en yogre ålder sfgå ur regeringen, öfvergå till rågot väl aflönadt embete. Deunaiflera af-! seenden vigtiga fråga, hvilken kanske skall! få ännu större betydelse i likväl under debatten blott framtiden, blef vidrörd i förbii gående och fann icke nägot närmare besva-! rande. Hela beloppet af de sedan förra stori thioget beviljade pensionerna var omkring 90.000 spd., en sutama som storthinget har reducerat till 83.000 spd. Genom ett temli-; oafbrutet arbete i fjorton dagars tid inom! 2eoch sensionsutskottet och genow atti offra vå af hela storthingets dyrbara arbetsdagar har man söledes här lyckets inbespara. 7000 spå. Det finns väl kvappt många, hvarken inom eller utom representationen, som, om de jemföra detta resultat med det arbeto, det bar kostat, icke skulle vara öfverens om, att ett lagligt ordnande af hela pensio sendet skul le vara en praktisk vinst. Mång skola också, cedsn de några gångar bevitnat dessa pensionsdebatter, instämma i hvad en representant i går ytt N nemligen stt dåst, som man på detta sätt inbespar, är en försvinnande storhet, då det jemföres med deni! sorg och det mörker, det missmod och deni: nedslagenhet, som derigenom sprides i familj-! kretsarne, Hved som inom våra egna gränser för närvarande jemte storthingots förhandlingar mest tager allmänhetens intresse i anspråk är uten tvifvel de ekonomiska förhållandena. Under!: det stt man för vår sjöfart och isynnerhet för våra trälastfa rare tior sig. kunna emötse enj: inbringande vårsaison säl i betraktande ) ar det stora behof af tillf , gom nu cefterjs fredens afslatniog antages skola göra sig gälja lande i Frankrike, äro utsigtsrna för arkost1 ningen al fiskerierna mindre gynnsamma. Isyn-(s nerhet har det på denna årstid föreiggående! vårsillfiskets gång på den senare tiden åter i! bragt å bane frågan, om någon fara kan vara ! förhanden, att detta fiske, som vu i mer än!l L 1 l 1 8 Y ett-halft århundrade har slagit till på Norges sydvostra kust, skall upphöra. En npaturforskare, som i flere år med stipendium a? staten har studerat våra gillfisken, hr Axel EBoeck, har i en skrift: Om Bilden og Sildefiskerierne, navnlig om det norske Vaarsildfiske, hvars första afdelning i dessa dagar utkomrrit, samlat alla de materialier, som il! detta afsoende kunna vara till någon väg-l! ledning; men något svar på nämnde fråga fin4 rer man icke heller bär. Iogen af de orso-jt ker som Dblitvit anförda till förklaring af sil-Y lens plötsliga försvinnande, hvilket skedde ild förra århundradet på den norska kusten och ji sedermera i Bohuslän, fioner han tillfyllestI görande, och han kan således naturligtvis icke s heller uppgifva något medel att förhindra det c f J t D oller att åter locka sillen tillbaka till de kuster, han en gång har lewnat. Tillräckligt med förklariogsgrunder har blifvit framställda — i Borgen påstod man 4. ex. i det 16:de århundradet, att orsaken till att sillen icke kom dit var den, att länsmannen Kristoffer Walkendorf hede tagit silltionden från pre-ll sterna — men till och med yngre konjektu-jd4 rer af mindre mysteriös beskaffenhet ha visat ; sig lika litet hålla profret inför den veten-l1 ekapliga kritiken och undersökningen: 1 Innan jag slutar detta bref, må det varal. mig tillåtet att tillägga några ord om denl! internationella, norsk-svenska fråga, hvars diskuterande för någon tid sedan, säsom man i; torde minnas, på ett temligen häftigt sätt in-) leddes af Nya Dagligt Allshanda genom ent artikelserie om: Den internationella lappskal: frågan. Sedan den svenska tidningen hadej! afvisat det missförstånd, som hon sjelf hade !! framkallat, nemligen att hon ville framställa saken så, som om här vore en kollision mel1 lan norska och svenska nationella intressen ( och ett medvetet försök från norrmänpnens:? sida att kränka de sistnämnda, ha flere por-l1 ska tidningar sökt bevisa, att icke heller den js svenska tidningens senare påståenden, att den s pu föreslagna lagen gioge ut på att gynna de: fast bosatta på de flyttande lapparnes be-! kostnad, höll streck. På dessa senare frams ställningar från vorsk sida bar Nya Dagligtis Allehanda likväl icke fäst det efseende, somt i sekens eget välförstådda intresse kunde vara i! önskligt, och det torde derföre kanske icker vara ötverflödigt att bär anföra bufvadsum-!!1 man ef hvad som i detta hänseende har blif1 vit anfördt af den norska tidning, hvars ba-d mödande att göra en opartisk och korrekt framställving af denna sak Nya Daoliot Al-!s