Aftonbladet – 16 mars 1871, sida 2

Augusta Yorke, hade synbarligen en bjudning. kan man tänka sig så förargligt! sade Roland högt och stannade för ett ögonblick der han stod. Nu har hon väl samlat itop hela stan, och jag som tänkte att ingen skulle få veta af att jeg var i Helstopleigh., Han tog sitt beslut och skyndade fram till en sidodörr. En juogfru med garneringar på kjorteln stod utanför, Eoketterande för en af Kuskarne från de väntande ekipagerna. Utan att tilltala henne sprang Roland förbi och uppför trapran. Flickan tog honom för en tjuf eller något dylikt och stod först fupardk af förvåning, men som hon ej saknade mod så Sprene hon snart eiter honom. Han bade letat sig fram tiil hvad som förr varit hans systraärs skolrym, der den öppna dörren nu visade honom ett bord, hvarpå åtskilliga aptitliga anrättningar voro framdukade. Då flickan kom in låg Rolands hatt på en stol, paketet på golfvet och hån sjelf slukade de påbredda smörgäsarne. Kors i alla mina der! började hon. Hvem är ni, sir, burn vågar ni? ; Hvem j:g är? sade Roland med munnen så full att han knappt kunde tala, Gå åa och hemta lady Augusta hit, sög: henp e att en herre önskar träffa henne, men ar henne oförmärkt veta det, hör du. Flickan lydde at lattor förvåning, men rjorde ett hviskande tillägg för sin Miutmor. Mylady borde verkligen akta sig, för det can vara någon dåre som sluppit at. Jag örsäkrar han riktigt slukade raten. Lady Augusta Yorke, litet uppskrämd, nade den försigtigheten att taga med sig sin yngste son Harry, en sjuttonårig skolgosse. Då hon fösigtigt närmade sig dörren och: ittade in, såg hon fredstöraren, en stor, lång karl, som med ryggen vänd åt henne glet-å