NORGE. För närvarande års stortbing har af Sörer Jaabek m. fl. ett förslag bliivit framlagd; om nedläggandet sf de lärda skolorna såsom offentliga inrättningar. Detta förslag har ai kyrkontskottets plaralitet blifvit afetyrkt Uti sitt betänkande anmärker utskottet, att i sjelfva verket endast folkskolan är påbj den genom lag. De högre skolorna äro icke inrättade i kraft af lag utan endast genom fritt beslut af kommun cch stat för hvarje ärskildt fall. Det fordras således ingen lag för att begränsa deras antal eller upp häfva dem, och ifrågavarande lagförslag skullo endast blifva ett förbud för statsmakterna, isynnerbet för den skattebaviljatde myndi beter, hvarigenom da beröfvades rättigheter att i detta fall handla efter omstäcdigternas kraf. Vidare anmärker utskottet, att staten icke kan afeäga sig allt inflytande på den undervisning, genom hvilken bland annat det blifvande lärarståndet skall få sin utbildning, och att högre bildningeanstelter på privat väg i allmänbet endast skola kunna kowma til stånd i nägra större städer, hvadan ofa statens läroverk nedläggas alternativet blif antingen inga högre bildniogsanstsiter eller sådana bildaingsanetalter bokostade af kommunen genom tvangen beskattniog tvärtemot förslagete grundtanke. HSlatligen yttrar utskottet att statsskolan lånat ifrån att monopolisera bildningen för de mera beme tvärtom gitver henne en större utbredning sensm att göra henne billigare maodelat lägre skolsfgift. En minoritet af tre medlemmar har föreslagit en skrifvelse till regeringen med anhållan att hon måtte taga i Öfvervägende och till storthioget inxomms med utlåtande om — huravida det kan vara lämpligt att successivt nedlägga de nu bestående höge skolorna eller åtminstone inskränka deras antal samt huruvida ieke ev rättvisare och jemnare fördelning af statsbidragan till dessa skolor kan åstadkommas. d 08