Aftonbladet – 13 mars 1871, sida 3

Tidningsöfversigt. Hvarföre går det intet krigsrop genom Norge? frågar en författare i dagens nummer af Dagens Nyheter: Vi skola till en början svara honom, stt det icke heiler går något krigsrop genom Sverige. Den mäktiga rörelse, som i närvarande ögonblick går genom vårt land, innebär deremotett fredsoch sjelfständighets-rop. De som: varmast ifra för ordnandet af värt försvar, göra det derföre, att om vi ha ett verkligt nationalförsvar, ha vi mångdubblad utsigt att få lefva i fred och ändock bevara vår nationella sjeltständighet oantastad: Den ringa minoritet åter, söm tycker attinogenting behöfver göras, utgöres för det. mesta af sådena, som antingen litapå Guds -försyn, icke i den savna uppfattningen af detta uttryck, hvilken stårinäraöfverensstämmelse med satsen: ohjelp dig sjelf, så bjelper dig Gud! otan i den dåliga och oriktiga -mening, att allt nog reder sig och gestältarsig fredligt och bra, utan att vi behöfva göra någonting synverligt; men-de torde :kunna reduceras till ett mycket ringa fätal, som verkligen tänka, att sjelfständigheten icke är så mycket att hålla på. Att några sådana dock torde finnas, kan man ha lof att antaga, dels till följd deraf att sådana yttranden kunnat offentligt framträda, som det om möjligheten af Sveriges förvandling till ett storfurstendöme, dels af de anspelningar man sett om fördelarne för värt land att komma under skuggan af den tyska örnens: vingar. Om det nationella fredsoch sjelfständighetsropet i närvarande ögonblick. starkare låter-förnimma sig i .Sverige än i Norge, så härleder sig detta af flere -helt naturliga orsaker: 1. Norge antog en ny värnepligtslag är 1254, hvilkea undergick en större reform 1866, och som uppstälier en allmän värnepligt under 10 år, först i linien, vidare iliniereserven och slutligen i landtvärnet. 2. Behofvet af en ytterligare reform är dock allmänt insedt och bar under flera år stått på dagordnivgen och utgjort ämne för allmän diskussion icke blott inom krigsvetenskapliga tidskrifter utan i den dagliga pressen. K. M:t bemyndigade också förlidet år armedepartemebtet att bilda eö kommission af sakkunniga män, som under departementschefens ledaing skulle företaga en revision af bestämmelserna rörande landtförsvarets ordmande, specielt med afseende på krigsbildningen, och afgifva förslag till ändringar i värnepligtslagstiftningen. 3. Norge är onekligen icke så omedelbart och direkt hotadt, med afseende på fiendtliga öfverfall, som Sverige. Det är icke så underligt, om man något tryggar sig vid den tanken, att Sverige måste taga emot första stöten och att ett invasionskrig på skandinaviska halfön efter all sannolikhet skulle komma att utkämpas på Sveriges jord, samt att Norge skulle ha något mera rådrum att i nödens stund hinna ordna och bereda sina mobila. stridskrafter och uppställa ett ortförsvar, som der-i långt högre grad gynnas af landets beskaffenhet än i Sverige. Det är emellertid fullkomligt oriktigt, om man påstår, att norska allmänheten och norska pressen äro likgiltiga för försvarsfrågan och icke blifvit påverkade af tideomständigheterna. Allt klarare framträder medvetendet af de förenade rikenas fullständiga solidaritet i fråga om försvaret och nödvändigheten af att med uppbjudande af alla krafter kunna inom Sverige kämpa för Norges försvar mot utländska våldsmän. Norska pressen har på senaste tiden öfverflödat af artiklar rörande behofvet af genomgripande retormer i nationalförsvaret. Vi hänvisa t. ex. till den vidlyftiga, särdeles varmt och sakrikt affattade artikelserie, som under de sista veckorna fortgått i norska Morgenbladet, hvari nämnde blad med anledning af tidsförhållandena påpekar, att uppskofvet med nödiga reformer och med anskaffandet af nödvändig materiel kan komma att medföra de allra: största uppoffringar och föreslår genomgripande förändringan i organisationen, mera omfattande och bättre ordnade -öfningar för -linien, liniereserven och landtvärnet, uppställandet af en landstorm för ortförsvaret o. 8. v.