Aftonbladet – 13 mars 1871, sida 3

ABU OR 10.centner stångjern... 3 öre 10 do tackjern.... 119 d:o 1 tolft — plank. 1 å Vad: 10 kubf. .... 30 å 22 d:0 10 d:o rt d:o 1 tunna . Ve d:o 10 kubf. nn 1!f0 d:o. Från en af seglationsdirektionen bildad reservfond, afsedd för tillfälliga extra utgifter, infiyter dessutom räntor å de besparade utlänta medlen; Huruvida förenämnda båda inkomster framdeles såsom för närvarande kunna komma att betäcka de årliga utgifterna, beror på huru segelfarten å Wepern kommer att gestalta sig, då de kring denna sjö redan varande och föreslagna jernvägarne kommit i full! verksamhet. Om sjötransporten emellan Wenern och Göteborg skall kunna konkurrera med jernvägstransporten, måste i första rummet Trollhätte kanaibolsgs taxa ytterligare nedsättas, och dessutom lättnader beredas transportfartygen, isynverbet de seglande, på deras färder mellan Göteborg och Wenersborg, der strömmen i Göta elf är emot: Säkerhetsanstalterna inom Wenern utgöras för närvarande af 34 st. fyrar, deraf 2 nyss appförda på seglationsdirektionens bekostnad, den ena vid inloppet till staden Åmål, och den andra i Östra Wenern, för att underlätta natteegliocen der, isynnerhet för dem, hvilka kommande ifrån vester, vilja söka inloppet till Kristinebemns stad. Dessntom finnes 4 st. större timrade båkar, 44 st. spirbåkar 28 st. stänger med täåflor eller tunnor, 228 st kumlar af sten, 7 st. :bojar och 1168 diverse prickar eller flytande sjömärken. För att onder seglationstiden ständigt kunns öfvervaka allt zom ken befordra seglationens säkerhet, t. ex. fyrvaktares, lotsars och prickhållares påpasslighet och ordentlighet i tjen sten, har direktionen anskaffat en jernångbåt, benämnd Polstjernan, som till befäl kafvare har förste lotschefen å Wenern hvars skyldighet det är, att utom cfvan. nämnde bevakning, äfven så mycket som möj ligen ske kan; bistå i nöd stadde fartyg oci deras besättningar, och betjena med bogse ring, då omständigheterna så tillåta. Genom inrättandet af dubbelfyrar, anbragti på mindre afstånd itrån hvarandra, vid d svåraste krokiga genomseglingarne och inlop pen till säkra hamnar, har åstadkommits ej högst betydlig tidsvinst, såväl för ångar somm segelfartyg, hvilka nu ej såsom förr be höfva ligga stilla uti aflägsna hamnör fö att afbidar dagsljus, utan kunna obehindrad och med fallkomlig säkerhet; i djupaste mör ker och äfven i hårdt väder passera utefte dudbelfyrarnes lyslinier, emellan klippor oc undervattensskär. Sjöskadorna synas äfve hafva under de senäre åren mycket förmin I skats. i År 1863, innan det nuvarande fyrsysteme