Aftonbladet – 10 mars 1871, sida 3

Al NNUIIHUIj SVA GUBOVAMV MM 0 OT 0 a damål hade med krigsstyrelsen och statsutskottet olika åsigter, dem han ville motivera och för sådant ändamål till en början göra en liten utredning. När den gamla planen för rikets befästande uppgjordes af 1819 års komite, var det meningen att Carleborg skulle blifva såväl enreplipunkt som en hufvuddepöt, det vill säga en punkt, till hvilken armån, i händelse af olycka, kunde draga sig tillbaka och en förvaringsplats för dess reserver. Komitens ordförande, frih. Sparre, var dock af en annan mening och ville bygga tvenne replipunkter, den ena i Nerike och den andra vid Jönköping, hvarför Carlsborg endast behöfde bli en förrådsfästning. Denna åsigt kunde nog vara riktig, men han hade bort haft klart för sig, att Sverige icke har råd förutom Carlsborg bygga tvenne operationsfästningar. Den vidblefs emellertid och tyckes ännu i dag utgöra grade i vårt befästningsväsende. Enligt de ursprungliga beräkningarne skulle Carlsborgs fästning kosta 3,660,000 rdr. 1831 bestämdes åtskilliga förändringar i byggnadssättet och man uppskattade de då återI stående arbetena till en kostnad af 2,900,000 rår. Slutligen beslöt man sig 1835 för en tredje byggnadsplan, hvilken till hufvudsakliga delar ävnu följes och som uppgaf kostnaderna till 3,609,000 rdr. Sedermera har det dock visat sig, att denna summa var alltför otillräcklig, och då 1867 års komit6 sammanträdde, befanns det, att högst obetydliga delar af fästningen ännu vore fulländade, oaktadt på densamma nedlagts öfver 4,000,000 rår. r l Enligt min åsigt har man vid arbetets utförande gått i en oriktig ordning, då man gjort den färdig åt sjösidan, utan att tillsluta den åt landsidan samt då man, jemte andra mindre nödvändiga arbeten, byggt ett så kalladt slutvärn för förvarande af riksbankens metalliska valuta. 1867 års komitå har utlåtit sig om fästningen, att den ännu icke vore i det skick, att den kunde skydda ens ten ströfkår, samt tillstyrkte för att påskynda fullbordandet såväl en enklare anordning aflandfronten som anläggandet af permanenta skjul i stället för de bombfria förrådshvalfven. Nämnde komit6 beräknade kostnaden. till 8,400,000 rdr, oberäknadt bestyckningen, söm väl lärer uppgå till en half eller kanske en hel million. Hvad komma vi latt med alla dessa kostnader ega, när den i en aflägsen framtid blir fullbordad? Jo, en förrådsfästning för reserverna, men icke en replipunkt för den svenska armån, som, i händelse den en gång måste vika för en påträngande fiende, endast har tvenne utvägar att följa, att retirera antingen till Norge eller till södra Sverige. I förra fallet blefve hela landet lemnadt öppet; det senare fallet vore ändå sämre, emedan denna del af landet icke erbjuder någon enda fast punkt, der den flyende armen kunde samla sig. Kunde den deremot retirera till Carlsborg skulle den ej lida brist på lifsmedel, hvaraf en rik tillförsel från de Wetterns kuster omgifvande provinserna skulle uppstå, ej heller vara innesluten, då det alltid vore en Jätt sak att genom fartyg på Wettern bereda utväg att undkomma. För att nu förländra OCarlsborg till en sådan replipunkt är nödigt att på betydliga afstånd omge fästningen med detacherade verk, hvarigenom ock den fördel vunnes, att förrådshusen icke behöfde görag bombfria och således kunde byggas betydligt billigare. Beslöte man sig för ett sådant byggnadssätt, är det min öfvertygelse. att det befästade läger, man derigenom förskaffade sig skulle erbållas för ringåre kostnad, än den nu erforderliga. Den första besparingen blefve nemligen på de bombfria hvalfven och den dernäst på den mängd utanverk, som enligt den gamla planen blifva nödvändiga. Vi skulle dessutom vinna ett mycket högt mål, nemligen känslan af latt i händelse af olycka ega en säker tillflyktsort för srmån. Af den k. propositionen kan man icke Ise om förrådsbyggnaderna skola blifva permanenta skjul eller bofobfria hvalf, men jag antager till följd af den stora summa, som till dem är begärd, ätt meningen är det senare slaget. År denna min förmodan riktig, vill jag endast med det vilkor, att för närvärande icke någon del af anslaget anT vändes på sådana byggnader, bevilja den af utskottet tillstyrkta summan. Då jag icke hört talag om att något beslut är fattadt om kronoarbetzkårskasernens flyttning, får jag dessutom anbålla, att statsutskottets ordförande behagade upplysa, på hvad grund utskottet för sådant ändamål tillstyrkt 20,000 rdr. Grefve Posse hade funnit, att hr Mankells an förande egentligen gått ut på att öfvertyga kam l maren om fördelen af att bygga Carlsborgs fästning till en replipunkt för svenska armån, i stälJlet för såsom meningen nu vore till en förrådsfästning och att ban i sammanhang dermed fördömt de tillämnade bombtria förrådshvalfven. Talaren insåg icke, hvarför ej en förrådsfästning äfven kunde vara en replipunkt. Huru fattigt Jand Sverige än vore, egde vi dock något, värdt att bevara, men af br Mankells ord måste man stanna i villrådighet om, huruvida han ansåge att någon förrådsfästning borde finnas. Det vore nemligen ej tänkbart, att han ville hafva den i Göteborg. Landet betraktar emellertid alltsedan 1819 och ännu i denna stund Carlsborg icke endast såsom en förrådsfästniog, i hvilken vi i nödens stund skola förvara våra dyrbarheter utan äfven såsom en replipunkt, bakom hvilken vår arm6, om den blir slagen, kan förskansa sig. Denna uppfattning hade visserligen en och annan gång blifvit anfal Jon, men aldrig tillintetgjord, och det borde urit er. att han ansåg, att en tanke i motsatt som kunde lemnåf via ..5 CN da Se förbattdonvarande, Hr. Mancells siffernppgitver vore icke itllt tillförlitliga, ty, met a Er i a e , eng Kostu2 erna sate skilnaden mellan br rdr. Den hufvudsex 857 vore i fråga om det M:s och utskottets åfig. vändas med afseende byggnadssätt, som borde a. sodde tal. att de På förrådshusen. För sin del. Nattre än perombfria hvalfven, om pck dyrare, . noarbetsmanenta skjul uppfylla ändamålet. Kr. 7. kårskasernep, som för många år tillbaka, intam ännu någon fulllständig beföstningsplan förefanns, blifvit uppbyggd, hade fått ett oturdelaktigt läge, hvårför det vore nödvändigt nu flyv.2 CF, såframt arbetet med fästningen skall kung? fullbordas. Å Hr Adlersparre måste instämma i den förste. talarens åsigt, att om Carlsborgs fästning fortfa rande bygges efter samma plan som hitills, det vill säga göres uteslutande till en förrådsfästning, den blir olämplig som operationsfästning; ty, då den eger endast en front åt landsidan, måste vår armå der komma in ag i en råttfälla. Denna fråga vore emellertid för vidlyftig att nu afgöra och de begärda anslagen vore dessutom afsedda för arbeten, som äro nödvändiga, oafsedt till hvad ändamål fästoiogen användes. De bombfria hvalf: ven kunde icke sägas vara öfverflödiga, ty, äfven om Carlsborg byggdes med detacherade fästen, måste man ju tänka sig möjligheten af ett sådant fästes eröfrande, då fienden nog inte skulle underlåta att derifrån bombardera förrådshusen. Talaren anhöll om bifall. Hr Mankell upplyste, att orsaken hvarför Carlsborgs fästning icke blir någon lämplig replipunkt, är, att den bygges för liten. Den är nemligen icke afsedd att rymma mera än 8000 man. Hr Mannerskantz. Hr M:s sträfvan att göra Carlsborg till en operationsfästning förtjenade allt afseende, men han borde ba uppgifvit kostnaden för de detacherade fästena. Det vore fara värdt att dessa kostnader blefve allt för dryga för att arbetet skulle kunna inom den närmast kommande tiden fullbordas. Hr Leijer. Frågsn vore ickeframlaogd med den utredning som erfordrades för att man skulle kunna bilda sig ett omdöme med afseende på byggnadssättet och tal. ansåg derför att denna tvist kunde uppskjutas till en kommande riksdag. Tal. instämde i det af hr Mankell föreslagna sättet för anslagets fördelning. Hr Ivarsson. Då detär kronoarbetskåren, som användes till arbetet, ville tal. fästa uppmärksamTagan Äawmnå att nt oskhntnt ndalnänlkadg ill san dante IR I PREDSI BS mv