Aftonbladet – 8 mars 1871, sida 1

arbetet var alltför Jockande. Ingen bifallande blick mötte likväl hans. Vi äro tillbaka om en timma, mr Brown, och sedan skulle jag vara så flitig som en myra. Ja, det kunde bli på ännu kortare tid om vi taga en vagn, fortfor Roland ifrist.. Jag har pengar att betala med, ty jag har gått ned en sovereign på fickan allt sedan i går i hopp att kunna få gå ut med Arthar och se på några förevisningar. Mrs J. höll en hel predikan för mig att ej slarfva bort pengarna onödigtvis, då hon lemnade mig dem., Om ni lofvar att vara tillbaka om en timma, mr Yorke, och sedan återtar ert arbete med flit, så må ni gå med mr Channing, sade förste skrifvaren, som naturligtvis hört hela samtalet; I Rolands närvarande sinnesstämning var: det troligt att han. lika mycket ekulle försumrma sitt arbste om man nekade honom att gå. Detta insåg mr Brown ganska väl, äfvensom att Roland verkligen kunde vara flitig då han ville, så det var klokast att nu gifva honom densa timmes. ledighet. Åh, tack; mr Brown, det var hederlist af er,; sade ham tacksamt idet han sprang upp från stolen och grep sin hatt. Jag skall arbeta hela natten, om ni vill, och ej begå några fel Arthur fanns verkligen icke i hotellet vid Nörfolk street och hvad man hade att meddela föreföll besynnerligt hog. Värden var ej hemma, men dn Rolands häftiga tillsägelse att de örskade träffa mr Arthur Channing, framträdde en nppasaare och besvarade de frågor, som Hamisk förra gången ej framställt, Han hade verkligen trött att Arthur haft något skäl -till missnöje med sin bostad och ombytt den för en avnan; Hvad man nu inhemtade var följande: Mr Arthur Channing hade skrifvit från Helstonleigh för att betivga sig rum här och hade begärt att man skulie emottaga de bref, som möjligen kunde anlända för hans räkning. (Forts.)