Men om pastora sjelf lyckas urptäcka hvem Pitman är? frågade Butterby, hvars ögon forskande hvilade på Bede. Det är en förutsättning, som vi nu inte hafva något att göra med. Tids nog att tala derom, om den verkligen inträffar. Men om Pitman verkligen var... Tyst! afbröt Bede med en otrivillig blick omkricg sig. som om han fruktat att väggarne haft öron. För bimlens skull, mr Butterby, låt detta vara, nu och för alltid. Det finvas intressen härvidlag, som jag ej kan tala om — hvilka måste förblifva en hemlighet för mina far. Jag önskar att jag kunde yppa alltssmmans för er, men jag kan ej draga andra i bekymmer. Att anklaga Pitman skulle — skulle vara att röra vid de sär, som tiden nästan helat, det skulle medföra värre än döden bland 0ss. Det såg verkligen ut, eom om Bede, der han satt Intad öfver bordat, trängtade att! gifva ett förtroende, men ej vågade det. But-: terby, soin i sitt sinne begrundade en mängd gissningar, tog aldrig sin blick ifrån det apprörda, allvarliga ansigtet midt emot honom. Svara mig på en fråga, mr Bede Greatorex — om ni visste att Godtrey Pitman vore er knsins mördare, skulle ni ändå vilja skydda honom ? Om jag visste... om jag trodde att Pitan hade begått detta dåd, skulie jag vara dan förste att lemna honom i rättvisans händer,, sade Bede och andades kort. Jag är säker på ati han ej gjort det. Sir, när ni sagt så mycket, så tycker jag ni kan säga något mera. Jag ser att nihyser en annan misstapke. oJag har alltid trott en person om att hafva begått denna gerning,, sade Bede, af sinnesrörelse nästan ur stånd att yttra sig. Om.,. förstå mig rätt,,. om det inte var