Aftonbladet – 4 mars 1871, sida 4

dramatiska föreställningar kallas Giostre, Bruscelli, vanligast Maggi. De härstamma ursprungligen från de gamla Canzoni maggiajoli eller de i Maj till denna månads förherrligande sjungna vårsänger: e Sjungas fortfarande efter mycket karakteristiska, sedan äldsta tider alldeles oförändrade melodier, de talas icke. Framställningen är mycket enkel utan all scenisk apparat och eger rum på byns torg eller annan öppen plats. Hvarje stycke af detta slag har en prolog, medelst hvilken man vill tillvicna sig åbörarnes välvilliga öfverseende, angifva styckets exposition sämt förkunna vårens lof. Sjelfva handlingen sträcker sig utöfver långa tidsrum och framställer en oändlig mängd af tilldragelser, krigsscener, mordgerningar, processioner, underbara djur, af englar och djeflar utförda underverk, tragiskt, komiskt och burleskt blandadt om hvartannat. Ständigt triumferar oskulden öfver lasten, svagheten öfver styrkan, rättfärdigheten öfver orättfärdigheten. Alla dessa maggi komponeras af verkliga folkdiktare, af bönder, handtverkare o. 8. v. eller af sådana högre stående diktare, som noga känna folkets gemak och upp: fattning. Dessa maggi framträda ej ur mysterier eller smoraliteter., utan äro med dem samtidiga, om icke äldre. — En populär melodi. En af konung Ludvig XIII i gavottestil komponerad sång utgör f.n. det bekanta Bilseska kapellets i Berlin nyaste repertoirstycke, hvilket hvarje afton vid kapellets konserter måste gifvas dacapo. Denna sång, som redan utkommit arrangerad för piano, anses komma att sjungas af alla tänkbara sängamatörer och speJag på hvartenda piano i Berlin, ja kanske i hela Tyskland. Det hade väl ändå aldrig, tillägger den Berlintidning som meddelar denna notis, den store konungen af Frankrike och Parisersocieteten på Richelieus tid kunnat drömma om — att de skulle bereda 1871 års berlinare musikalisk pjntniog.