Aftonbladet – 4 mars 1871, sida 1

ör tiden, ty huset är gammalt. I alla fall kan pi lita på att hvar jag än må bo, så är jag betänkt på att både jag sjelf och mina gäster kunna vera trygga, mr Bede GreaLOrex. Det var för Hursts skull jag frågader, sade Bede som en slags ursäkt. Jag kan finna det lämpligt att nedtysta saken, äfven om ni säger mig att han är skyldig. Då ni uppdrog åt mig att hafva ett öga på edra skrifvare och gaf mig edra skäl dertill, hvilka jag till en början hade svårt att förklara — och jag måste medge att jag ännu ej rätt uppfattat dem — var min egen åsigt den att Hurst var fullkomligt oskyldig, fortfor polismannen lugnt. Emedan pi likväl vidblef er tanke gick jag in på att bevaka Hurst, eller låta honom bevakas, hvilket kommer på ett ut. Dock utan att läta någon få aning om min önskav? afbröt Bede oroligt. Frågan tycktes såra polismannen. Jag får äga er, mr Bede Greatorex, att j:g skulle föga passa för min plats om jag ej hade mera föreigtighet och klokhet än de flesta och — förlåt mig — ni sjelf. Hela min sträfvan går ju nästan ut på att genom list och omvägar söka utforska hvad jag önskar veta. Således sade jag till en af mina vänner som jag för tillfället använde: Unge mr Hurst bar helt oskyldigt råkat ut för mindre önskvärda bekantskaper, han kan möjligen derigenom komma i en obehaglig ställning ionan han vet ordet af; för hars fars skull, en: aktningsvärd och skicklig läkare, skulle jag, om så behöfves, önska i tid förekomma faran för den unge mannen. Haf derföre ett öga på allt bvad han företager sig och låt mig veta..det. . Nåväl, sir, Hurst blef abserverad, om vi kunnat se tvärs igenom honom så hade vi ej haft bättre reda