Aftonbladet – 2 mars 1871, sida 4

t von Podbielski. ss -XXARXTR ROS BLANDADE ÄMNEN. Staty öfver Lincoln, Vinnie Ream, så heter den unga konstnärinna, som förlidet år af konfromsen uppdrogs att utföra Lincolns byst. Miss eams föräldrar voro farmare i Michigan. Redan som mycket ung visade hon stora anlag för bildhuggarekonsten, i hvilken hon bereddes tillfälle att vidare utbilda sig vid de förnämsta skolorna i Europa och nu senast i Rom, der hon fått besällning på en byst af kardinal Antonelli, påfvens premierminister, hvilket bevisar att hon i denna de sköna konsternas hufvudstad tilldragit sig en ingalunda vanlig uppmärksamhet. Hennes Lincoln har väckt mycken uppmärksamhet för det sätt, hvarpå hon förstått återgifva den store mannen. I högra handen häller han emancipations-proklamationen, och hufvudet är något framlutadt liksom han med spänd uppmärksamhet betraktade den folkmassa, hvilken han delgifver detta märkliga dokument. På högra axeln hvilar en vid kappa, som tjenar att dölja den smärta och magra gestalten. Alla som sett bysten äro eniga om, att man icke kunnat önska sig ett mera tro. get och anslående återgifvande af den store statsmannen och ädle menniskovännen. Bysten kommer att uppställas på kapitolium i Washington. Kostnaden för densamma öfverstiger ! icke 10,000 dollars, — En rätlegång egen i sitt slag har för några dagar sedan påbörjats härstädes, skrifver Svenska Amerikanaren för den 31 sistl. Januari. Käranden är en 23-årig man, som begär skilsmessa I från sin äkta hälft, med hvilken ban redan tre år ; delat ljuft och ledt. Huru han inkom i det äkta ståndet omtalar klagoskriften, Han var en vek, ung man, utån all verldserfarenhet, hå han var nog olyckiig att råka ut för en temligen bedagad dam ; vid namn Ellen Rowley. Han erhöll af henne en inbjudning att komma till hennes föräldrars hem, som han då trodde, för att helt enkelt dricka en kopp t, men som han sedan erfor för att ingå i äktenskap med nämnde dam. DA han avlände till ort och ställe råkade han nemligen i händerna på ; föräldrarne, hvilka utstötte sådana hotelser emot! honom, att han såg sig nödsakad sträcka vapen och gå in på att låta smida sig i äktenskapets bojor. . En prest var genast till hands, och innan! vår hjelte lemnade huset var ban den lycklige ega; ren af Ellen Rowleys bjerta och hand. Att han! emellertid icke förstått att rätt uppskatta denna! stora fördel visas af den yrkade skilsmessan, I — Bedrägeri i handeln med frösorter. I en Berlintidning läses: I fack-pressen har man länge haft ögat fästadt på de förfalskningar, som begås: i fröhandeln och derom underrättat allmänheten. Till följd deraf är det ingen hemlighet mer, att; dylika förfalskningar begås isynnerhet i England, hvarför man der äfven anser en speciel lagstiftning just för dylika fall nödvändig. Hur affären bedrifves framgår af följande meddelande, hvilket! från England kommit tidskriften Annalen der Landwirthscbaft tillhanda. ! Fröhandlarne Carter komp., High Holborn i London, en bekant firma, offentliggör nemligen! följande, från en dittilis obekant korrespondent i! Hamburg i November förra året ingångna bref: Admiralitätsstrasse, Hamburg den 16 November 1870. Mina herrar! . Jag tillåter mig härmed öfversända prof på innehafvande 300 centner sand till blandning i klöf-! verfrö och till det låga priset af 10 shill. 6 pence för den ofärgade och 14 sbill. 6 pence för den! färgade pr centner med säck, fritt ombord här, . kassa mot conoissement, I Jag gör goda affärer häri på England och då: jag antager att ni också begagnar den, så vore det glädjande för mig att af er bekomma reqvisition derå. Sandeo kan levereras om fyra eller fem H veckor efter order. Ni kan fulit lita på min grannlagenhet. Emotseende ert benägpa svar 0 8. V. W:m Hirschmann I Här i Berlin har man en gerna trallad visa: 4 Sand ia die Augen, hvilken har till uppgift att, drifva med bedrägerier, att mota dem o. 8. v. Fö3 restående bref kan tjena till komplettering af denna visa och lemna stoil till en ny refrain: Sand im; Kleesamen,. Hr Hirschmann torde pog vara ij stånd att lemna stoff till ytterligare variationer. ! — Dafvoposten i Finland. Helsingforstidnini gen Kurre berättar i ett af sina senaste pummer: 5 En ung man, stationerad i S:t Petersburg, tillbandlade sig derstädes tre stycken brefdufvor och sände dem till sin -i Helsingfors boende fästmö, för att från beone erhålla bref snabbare än med i!f posten och sålunda få kyssa. de kära raderna så, färska som möjligt. Ett telegram skulle visserligen ha kunnat inbändigas ännu fortare, men att trycka till sina läppar ett telegram. skrifvet kanske af någon skäggig telegrafist — usch! Dufvorna vårdades på det ömmaste och matades af den hulda brudens händer i några dagar och såj skalle en afsändas. Biljetten bands om balsen och hela. familjen församiades för att betrakta det älskliga kräkets affård. Med en afskedskyss lössläpptes fågeln, och flög — upp på ett magasiastak för att formera bekantskap med några Helsingforska dufvor, som sutto der, och begynte till afsändarinnans stora förtrytelse picka och hacka , bort hela postväskan. Fåstmannen lär ha blifvit lurad i Petersburg och köpt tre helt vanliga tama dufvor för bref-dito. — Utdrag ur ett handelscirkulär dateradt d.! 18 Februari 1871. Enligt vanlighet på denna tid j af Året tillata vi oss fästa våra handelsvänners uppmärksamhet på vår marknad för nordiska! produkter, sedan handeln under sisia hälften af tjoliga året, blefvit hindrad mycket genom ett blodigt krig, hvars följder icke kunde beräknas; men hotade förstöra handeln uti långt större utsträckning. Politiska Svindeln har nådd en höjd under hyilken handeln och dens intressen, af så stort -betydande för Borgareklassen isynnerhet, utan nöd-j vändighet blifvit behandlat med en hensynslöshet hvartill under nyare tidens begifvenheter, förgäfves sökas maka. Telegraphförbindelsen:s monopo-! liserande för att uppsåtligen vildleda och bort-!V blanda den offentlig mening; Jernvägsmateriales 2 beslagläggande till stor men för Communikation; systematiskt utestängande af upplysta nationer, P ill och med fiendtligt uppträden emot dem, i gamråd med Idiotismens drabanter (1864) äro, med! såmånga andra oförsvarliga medel bevis på en bakängesgående kultur och bestämd fördömas af dem : ifven, hvilka iöfrigt gillade Tysklands föremål. Att kasta skulden på antingen tysk eller fransk sida gagnar till intet; ty, enligt vår öfvertygelse Fv orde dessa begrepp bastigare än man förmodar;d ipphöra att vara motsatser. ve — En ovanlig gäst. En i närheten af Ber-sc sen i Norge bosatt person hörde nyligen på nathi en ett besynnerligt buller från köket, hvarför han, ; 2. den tron att han hade fått att göra med tjufvar, i b ände ljus och begaf sig ut i köket. Till sin för-! af åning finner han emellertid icke någon tjuf men ite dess ställe en uggla, som helt lugn siter på köks; se mrdet med en råtta i sina klor. Den ovanliga gär) nt ten, som ej kunnat inkomma i rummet på annan ba äg än genom skorstenen, blef ihjälslagen. IF — Om förevisandet af det första stereosko-; st jet för medlemmarne af franska institutet inneBi åller den amerikanska tidskriften Journal of Che-! Li ristry — följande meddelande: Abbe Moigno gick ! pr 1ed sitt instrument först till Arago, för att in-: ressera honom för detsymma, men denne led olyck-! ni gtvis af en ögonsjukdom, hvarigenom han såg: hs llting dubbelt och stereoskopet visade för honom : hö lott 4 otydligt om hvarandra kastade bilder. Ab-; n vände sis då till Savarf. men denne var lila: of,