Aftonbladet – 2 mars 1871, sida 2

— Svenska slöjdföreningen hade sammanträde i gär aftou. I anledning af det vid ett föregående sammanträde af ingeniör Cronquist framlagda förslag till inbjudning till aktieteckning för ett kultorfsbolag i Stöckholm, omnärendes att styrelsen för slöjdföreningen satt sig i förbindelse med de kom:muner, hvilka ligga 14 mil från jernvägsstation och högst 3 mil från Stockhoim, för att få utrönt berkaffenheten af de torfmossar, som der finhas o. s. v., och har man hopp jom att detta skall leda till önskadt resultat. Bildbuggaren Ahlborn, hvilken som bekant arbetar för en export från Sverige till Ryssland af stolar, hade för sådant ändamål uppgjort arbetsritningar och kringsändt dem till de kommuner, der befolkningen sysselsätter sig med denna huselöjd. Ingeriör W. Hoffstedt höll ett intressant föredrag, hvilket behandlade ett förlandetaf stor vigt varande ämne, nemligen stenindustrien och de olika metoder, som användas för att bearbeta härdare stenarter till arkitektoniska arbeten. Hr H. hade just för denna industrigren gjort resor i Frankrike, Tyskland, Belgien, England och Skotland och hade för den skull mycket af vigt att meddela samt erbjöd sig äfven att enskildt till dem, som intressera sig för frågan, i ämäåst lemna alla de upplysniogar, som stå honom till bads. Denna indaostri borde kunna ställas på export i stor skala, men i så fall vore nödvändigt att produkten först genom slipning och finhuggning förädlades, och då man besinnar den ofantliga rikedom Sverige eger på varierande och vackra bergarter, icke blott granit, utan äfven marmor och porfyr, kan man lätt göra sig föreställning om hvilken utsträckning en sådan haudtering kunde få. Man skulle me fördel kunna exportera icke blott på Tyskland, utan äfven på England och Amerika, Priset på vackra stenarter står i utlandet mycket högt; i B issel t. ex. betalades itaensk marmor med 9 å 12 rdr pr kubikfot. Äfven omnämndes de fördelar diamanten, isynnerhet den svarta, såsom varande billigare, erbjuder såsom verktyg vid svarfning och hyfling af hårdare stenarter, och denna metod lär äfven komma att användas i vårt land. Till slut redogjorde hr H. för det försök, som senast vid Långholmen blifvit gjordt med den här nyligen patenterade Ch. Burleighs bergborrningsmaskin, hvilken har de mest ögonskenliga företräden. Vid nämnda tillfälle borrades i hård gränit 18 tum på 9 minuter, ett verkligen öfverraskande resultat. Ianan sammanträdet upplöstes, säger D. N., förekom ännu en gång kultorfsfrågan till behandling, och löjtnant von Horn, som nu var tillstädes, hade förskaffat de närvarände tillfälle att på stället taga känvnedorå om de fördelat hans fabrikat erbjäda. En brasa åf