Aftonbladet – 2 mars 1871, sida 1

var omöjligt, förklarade han att Geralds bok kunde hålla sig uppe, oaktadt allt falskt beröm, och lika omöjligt att det andra arbetet kunde vedgöras, det skulle nog i alla händelser fiona sin väg till publikens ynnest. Anvnabel talade om det der för mig och jag gick samma qväll till Hamish och berättade honom det. Greatorex är hans gamle vän. Hvad sade Hamish? Just ingenting. Han log på sitt sorgsna sätt och ssde: Ja, kanske, just som om det ej gjort något iotryck på honom. Hverför säger du att ban log sorgset! Hamish hade det mest strålande lee: de. Hewma brukade vi källa hosom vår solstråle. Jag vet det, men han är förändrad nuv Arthur. Han var det till rågon del förut han syntes tankfull och allvarlig i stället fö glad och skämtsam och ru är förändringen ännn större. Jag skulle ej vilja säga det til någon aunan än dig, Arthur, men min tro äv att det är recensiouernas fel. Hvad säger du ? Roland nickade. Ja, de ha kastat sir skugga öfver honom för en tid, men ban blir väl lik sig igen, hoppas jag, bara jag kunde få reda på den der ormen och qväsa honom. Man har svårt att sätta sig i andras etälle. anmärkte Arthur, .men nog tycks det mig att när man som Hamish kunnat skrifva er sådan bok, borde mean sjelf inse dess ögonskenliga förtjenster och föga bry sig om andras skefva omdörren.o Ja, inte skulle jag bry mig om demp, erkände Roland okonstladt. Om tidningarne fick fatt i alla mina äfventyr i Port Natal och lät trycka dem med gröfsta stil för publikens förnöjelse i morgon dag, så skulle de gerna 1å göra det lör mig, ja, äfven om de skulle skicka hela luntan till Annabel. Nå hur är det med Charley? han har ju varit sjuk?n