3. exc. beklagade emellertid, att han icke hos den ärade tal. funnit den omtalade insigten och sakkunskapen. Han hade till en Hörjan framkastat den gatsen, att diplömatiens uppgift icke skulle vara någön annan än dagdrifveriet. Detta stode igke väl tillsammans med det sedermera af samma tal. gjorda oemapan att en mängd pligter skulle af våra iplomater föröiminås. H. exc. kunde ieke g8 ii på, att diplomatien vore inskränkt till dagdrifveri, ehuru ban erkände, att den rent politiska delen af dess ändamål mycket förminskats på senare tiden. Detta innebnre dock ingen minskning i diplomatefnäl göromål, ty dessa hafva tvärtom mångdubblats, på samma gång beröringspunkterna nationerna emellan ökats. Vidare ville h. exc. i motsats mot den ärade tal. påstå, att dessa mångsidiga göromål skötas väl och samvetsgrannt af våra ntivarande diplomater. Talaren hade Sedermera företrädesvis riktat sina anmärkningar mot befordringssystemet och påstått att adliga namn skulle utgöra den enda rekommendation, vid hvilken afseende fästades, oaktadt förhållandet vore, att inom vår diplomatiska kår äfven icke adliga namn förekomma. Han hade ock påstått, att h. exc. yttrat, att han skulle motsätta sig användandet af andra personer än dem, som genomgått diplomatiens skola, ehuru orden fallit så, att inom de stora staterna ganska ofta användas personer af framstående förtjenst från andra banor. Men att grunda befordringssystemet på den princip att inom diplomatien alltid skulle användas personer, som förut egnat sig åt andra yrken, vore något, som h. exc. komme att motsätta sig, då det vore hans öfvertygelse, att just vid beskickningarne vore platsen för utbildandet af skickliga diplomater. På någon kritik af det amerikanska befordringssystemet ville h. exc. icke inlåta sig, ty detta system vore ännu icke mognadt. Vore några anmärkningar att göra mot sättet, hvarpå våra diplomater uppfylla sina åligganden, borde de riktas endast mot utrikesMinistern, ty han ensam är derför ansvarig. Den ärade talaren hade med skäl framhållit ministerns i Petersburg stora förtjenster, men hans påstående, att denne man till en början skulle egnat sig åt andra värf än diplomatiens, vore icke riktigt, ty redan som helt ung inträdde han vid beskickningen i London och har sedermera, innan han slutligen förflyttades till Petersburg, varit använd i Paris, Konstantinopel och Kjöbenhavn. Om en annan af våra ministrar hade återigen ett mindre fördelaktigt omdöme blifvit fäldt i det den ärade tal. påstått, att han under pågående krig uraktlåtit att i tid meddela hvarjehanda upplysningar af vigt. Hans exc. ville med anledning deraf förklara, att denne minister visat sig utmärkt nitisk och sitt värf fullt vuxen, i det han meddelat regöringen de mest dyrbara och sannfärdiga upplysningar samt vetat upprätthålla det goda förhållandet mellan vår egen och nordtyska regeringen, hvilket under krigstider ingalunda vore någon lätt sak. Mot en tredje minister hade blifvit anfördt, att ban skulle vara otillgänglig mot landsmän. Tal. hade förmodligen syftat på samme man, om hvilken i tidningarne liknande berättelser varit porr Hans exc. hade med anledning af dessa berättelser sökt, ehuru förgäfves, att erhålla några faktiska bevis på deras sanningsenlighet. Hvad reservanternes förslag beträffade, måste det på det högsta förvåna, att man i en tid som denna vill, innan de europeiska förhållandena ännu hunnit antaga en ordnad karakter, göra indragningar på 3:dje hufvudtiteln, synnerligast som anslaget redan :nu vore nog knappt. Den i reservåtionen omnämnda förhöjningen, som beviljades af 1856—1858 årens riksdag, hade sin grund i tvenne omständigheter, nemligen dels den då öfver hela Europa inträffade prisstegringen och dels nödvändigheten att reparera den skada, som orsakats af en på 1840-talet skedd nedsättning, till beloppet större än förhöjningen. Anslaget vore nu så ringa, att det icke tål vidare minskning. Den ärade talaren hade i motiverna till sin motion framkastat några förslag till indragningar i lönerna på vissa bestämda platser. Hans exc. ville derför upplysa, att diplomaternas löner bestämmas efter piatsens dyrhet i afseende på lefnadskostnaderna och efter platsens vigt i politiskt hänseende, emedan deraf beror den mer eller mindre framstående ställning sändebudet bör intaga. Kjöbenhavn vore en plats, der vår minister måste representera mera ån på flera andra ställen, och hade detta förhållande sin grund icke allenast i gamla tradisioner, utan äfven i den mångfald af göromål, som der förefalla, och som föranleda ministern att sätta sig i beröring med en mängd auktoriteter, mot hvilken uppmärksamhet måste visas och, det vore önskligt, att den ärade talaren vid-ett besök i Kjöbenhavn infubne sig hos Sveriges beskickning för att rätt märka, huru den är öfverhopad af otaliga göromål och en vidlyftig korrespondens. Orsaken dertill är, att icke allenast i Danmarks hufvudstad utan äfven i provinserna finnas ett stort antal landsmän, af hvilka tyvärr många komma i konflikt med rättvisan. Att vi nödgas i Amerika hålla en envoy6 under det samma land låter hos oss representera sig af en ministerresident, kommer sig deraf att vi, sedan emigrationen så betydligt tilltagit, hafva långt större intressen att bevaka der, än hvad de hafva i vårt land. Den ärade talaren förstår icke, att ministerlönen kan minskasisamma mån som göromålen aftaga men hvad nu särskildt i mininisterposten i Wien beträffar, kan man visserligen der erhålla nyckeln till många politiska gåtor, men det positiva intresset är på denna plats ganska ringa och ministern kan således möjligen undvara en legationssekreterare. Den ärade talaren hade i sin motion yttrat den önskan, att för 3:e hufvudtiteln framdeles måtte framläggas en specificerad budget. Detta förslag vore praktiskt outförbart och det torde vara tillräckligt att hans exc. försäkrade kammaren att all möjlig sparsamhet skall iakttagas. Hvad slutligen: expektansstaten beträffade måste åt utrikesministern reserveras rättigheten afgöra tidpunkten, då någon, som på denna stat vore uppförd, åter borde anväudas, ty alla äro icke lika användbara få samma plats. Hr Key. Hr Hedin hade fästat sig vid de meningsskiljaktigheter, som förefinnes mellan den nuvarande utrikesministerh och hans närmaste företrädare. Så ville äfven talaren göra. Grefve Manderström hade för 2 år sedan yttrat om beskickningen i Berlin, att någon ändring med afseende på den icke borde ega rum, likasom om den i Wien, att någon nedsättning icke kunde påyrkas. Den nuvaraode utrikesministern har deremot föreslagit förhöjd lön i Berlin och nedsatt i Wien. Han hade ock framhållit, att våra diplomater skulle vara särdeles illa aflönade, men vi behöfva icke gå längre än till Danmark för att fiona, huru vår minister der åtnjuter större löneförmåner än vare sig Förenta Staternas, Italiens, Preussens eller Spaniens ministrar, och detta oaktadt i Kjöbenhavn vore vida billigare lefnadskostnader än t. ex. i Stockholm. Då utrikesministern nöjde sig med 24,000 rdrs lön, föreföll det som om 36,000 rdr vore väl mycket för våra ministrar i Kjöbenhavn. Samma vore förhållandet i London, der Frankrikes och Preussens sändebud voro ringare aflönade än vårt, och måste man deraf draga den slutsats, att vi snarare aflöna våra sändebud för högt än för lågt. Se vi återigen på beskickningens antal, finna vi, att Sverige i detta fall ligger öfver flera andra länder, hvilka äro med vårt jemförliga. Då alla stora ärenden numera behandlas på kongresser, är det tydligt att diplomatiens vigt och betydelse mycket minskats. Det finnes nemligen numera en avnan makt, som tar alla vigtiga frågor om hand, nemligen den allmänna opinionen, hvilken äter uttalar sig genom pressen. Personligheten har derför mäst träda i bakgrunden och sanningen af det gamla påståendet, att man kan vara klokare än hvar och en annan, men icke än alla andra tillsamman, har blifvit insedd. Det är bristande förtroende, som gör, att representationen nagelfar med anslagen till den ifrågavarande hufvudtiteln Under närvarande förhållanden kunde åtminstone icke talaren biträda det förslag till kostnadsstat, som blifvit upprättadt, utan ville han ansluta sig till ; reservanternas åsigt. (Forts.) VULNOSRKERSAETOERREE RR LAR mat MA Ner AR