Aftonbladet – 1 mars 1871, sida 3

uuder lyckiigare förhållanden komrser att bli en af hennes allra bästa. Kagellet gaf under hr de Wahls ledning sitt parti med mycken heder och det hela intygade stt man icke försummat något, som skulle kunna åt den i sig sjelf temligeu svaga operetten eröfra publikens varaktiga bevågenhet. — Rörande Stockholms stads sparbanks verksambe: under förlidet år, meddelades i går en redogöre!se, hvilken i alla sfseenden är särdeles glädjande. Men det är några fakta som vi arse oss särskildt böra framhålla. Vid 1863 års utgång uppgick delega. nes antal till 23.603 med insatta rdr 3,919,200 Vid 1869 års utgång bade delegarnes antal ökats till. 36,790, mel insatta rdr 6 640,922 och vid 1870 rs utgång hade delegarnes antal ytterligare stigit till 44,417, med insatta rdr 7,805,772. På den korta tiden af åtta år ha således delegarnes antal ökats med 20 814 och insättningssamman med rdr 3,886 572, och denna öfverraskande tillökning har egt rum osktadt andra sparkassor under tiden uppstått här och äfven Stockholms läns sparbank, hvilken enligt hvad vi med visshet känna äfven har ett gsnskabetydligt antal insättare, som bo i hufvudstaden. Det är otvifvelaktigt att samtidigt med den förbättrade pennicgställningen 1 alimänhet har äfven en ökad sparsumhetsanda inträdt. Derigenom att afdelningskontor blifvit ibrättade har tillfället ökats att på nära håll och utan tidsutdrägt göra insättningar; men hvad vi anse ändå mera befrämjat den hetydande insättningen är den höga ränta, 5 proc., som sparbanksstyrel: en kunnat godtgöra insättarne. Denna åtgärd har likvisst klandrats, såsom icke bankmessig och säsom betäcklig. Men dessa anmärkningar fnästo förfalla, cå det visar sig först och främst att sparbanken kan met fullt goda säkerheter utlåna sina kapitaler och betinga sig en ränta som medgifver att äfven 5 procents ränta kan godtgöras insättarne, och vidare att sparbankens enskilda ford — tillkommen genom gåfvomedel, räntebesparingar och tillfallna medel äfven tillväxer. Att så är förhållandet visas af följande siffror: 1863 utjorde den enskilda forden rdr 429,279, och vid 1870 års utgång 537,298 rdr, och har under sgistförlidne är ökats med 29499 rår. Under sådana förhållanden förefiones ingen giltig anledning stt necgsätta räntan å insatta medel, ty det bör icke förbises att sparbankerpa äro välgörenhetsanstalter, eller om man så vill säga förmynderier med uppgift stt bereda sina klienter både full säkerhet för fn högsta möjliga ränta på de insatta meden. — Isarne i skärgården. Euligt bref från Dalarö har man under de senaste dagarre kunnat se öppet vatten utanför Hufvadskär och Storskär, men troligen återkom dri?-isen i förgår, emedan full storm från SSV. rasade på kusten. Fredagen den 24 och söndagen den 26 Febr. transporterades från Dalarö öfver isen till Salöga 200 tunnor stenkol, com i vinter varit opplagda i Dalarö för postångfartyget Sofias räkniog. (Dp. A) — Norska ångf. Thor. I GöteborgsPosten för i går läses: Som förnt omnämnts hade detta fertyg i fredags snländt till iskanten med sill-last från Bergen, men hade i följd af de vestliga stormwarne drifvits in bland isen mellan skären. Enligt senare ingångna underrättelser bade fartyget flere gånger stött på undervatteregrund samt förforade, vid försök att ankra, kettingar, spel och sina båda arkare, hrarjemte propellern blef sönderstagen af drif-isen som äfven flera gånger slog öiver fartygets däck. . Redan i fredags begåfvo sig de fartyget åttöljande passsperarne, blard hvitka befonno sig tvenne fruntimmer, från detefamma vadanrde i vattnet öfver isen samt lyckades efter otroliga ansträrgningar att uppnå land. I lördags lemnades fertyget, com blifvit fördt med drif-isen söder om Tistlarne, af befäl och besättning, hvilka med en båt lyckades attj ötver och mellan isstyckena arbeta sig fram till Wrångö der de qvarstannade öfver natten . och urpkommo de derifrån i söndags afton hit till staden. Denna lifsfarliga passage från i Tistlarne fill Wrångö hade cirka en mils längd, dervid de arma menniskorna oftast måste vada I vattnet som steg dem upp till bröstet. . När fartyget leronades af besätt-. ningen syntesj flora skär i närheten, hvilka