Aftonbladet – 28 februari 1871, sida 1

jdet Hamish ibland som om den-redan vore inne. -Ryktets lager tycktes redan pryda hans-papna; den efterlängtade belöningen re— dan: vara honom: föruchad.. Var det då att undra på; om -vid -själariogningen öfver all denna lycka och detta sälla hopp, äfven hans egen innersta.lifskraft skulle stäckas. Han arbetade ännu. Hans litterära. bidreg till tidskrifter .måste fortsättes, ty han kunde ej undvarasdenna inkomst, Gerald Yorke kunde låna sig fremhär och der, gifva: möda: och arbete-på båten och: tillbrioga längre tider i sysslolöshes3; men med Hamish var det annorlunda;: Atven i dag sedan han slutat sin måltid skulle ban återtaga sitt : mödosamma arbete; ..Det hade blifvit -honom mödosamt sedan: smärtan förlamat hans krafter, Han stod vid fönstret-och höll gardinen åt sidan, , Himlahvalfyet.erbjöd: en herrlig anblick, . Guldkantsde, purpurfärgade moln sväfvade i vester, lysande strimmor tycktes begränsa den andra verldsdel, dit solenjust nu i bländande glans,sänkte sina glödande strålar, .Hamish.stod och såg derpå, det är ej altid solnedgången är så skön, Omärkligt sväfvade..hans tankar:hän till den verld, der icke behöfves. solens ljus, ty ingen natt skall blifva der; ingen. sorg. och ingen.gråt, ty-allt detta är förbi... Dessa tankar kommo ofta för honom med ett slags längtan, Då han släppte gardinen, föll en ring fråp hans finger. Den hade blifvit för stor, som man brukar kalla det.. Jag måste akta mig att jag ej förlorar den, tänkte Hamish; ringen var ett minne af hans far och derföre dyrbar för honom. . Det var tredje gårgen den. hälkat af, 6 (Foris.)