Aftonbladet – 27 februari 1871, sida 3

Tidningsöf versigt. Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning formligen sjuder at raseri emot osa i anert sagdt hvarjz nummer, derför att vi ifra för försvarsfrågens lösniog vid denna riksdag och derföre att vi uppställa den oeftergifliga fordran, att de fraktioner, som vilja sönderrifva regeripgens förslag, sjelfva skola oppställa rågot organisationsförslag, som är allvarligt menadt och om hvilket de sjelfva tro, att det har någon utsigt att kunna genomföras. Det göteborgska bladet har nu så länge öfveröst oss med alla slags grotva tillmälen och usla insinuationer, att Vi upphört att förurd:a qg deröfver. Numera och då H. T:s på senaste tiden utvecklade antinationella stämning från en i början något tillkonstiad ifver öfvergått till en verklig fanatism, som snart sagdt icke skyr för någonting, betrakta vi det nästan som en heder att från det hållet bli oqvädade och förkättrade; vi ekulle åtminstone bli ganska betänkliga till siones, om någon af vära framställningar i ämnen, som beröra nationens lifsfrågor, rönte bifall eller erkännande eller ens ett byfsadt bemötande i Handelstidningen. Vi ha verkligen annat och mera maktpåliggande ätt göra än att oupphörligt granska och gendrifva de osanningar och förvrängniogar H. T. alltjemt tillåter sig i afseende på våra framställningar och vi låta dem derföre ofta passera oanmärkta, hvilket åter bar till följd att H. T. ånyo upprepar dem och då eåszom oomtvisteliga fakta, på hvilka nya förvrängningar eller insinuationer bygas. g Ett enda litet exempel från sevast hitkomna hummer af H. T. Man läser der: Det bör anmärkas, att Aftonbladet, som först framkom med den uppbyggliga historien om det tyska geheimerådets och Tysklands planer på Carlskrona, icke ännu omnämnt, att detta geheimeråd var en tysk handelsexpedit, som anställde en drift med sina. medpassagerare i kupen.? Tidningen fortsätter sitt system att fördölja sanningen, Det är nu andra eller tredje gången Handelstidningen förkunhar, att Aftonbladet varit den, som först framkommit med berättelsen om det tyska gebeimerådet, och detta vaktadt en stor del at Handelstidvingens läsare mycket väl veta och erinra sig, att det var Göteborgspostens -Stockholmskorrespondent, som först omtalade den. Hade vi. någönstädes inöm pressetisett någonting, som kunnat tjena såsom faktisk vederläggning af den historien, skulle Vi visst icke försummat att meddeia det... Men den lösa sägen, som tyskarnes -ömme vän HT. producerat derom, att det omtalade : geheimerådet skulle varit en tysk handelsexpedit, betrakta vi icke såsom någonting faktiskt. Om det är möjligt att en tysk pröfryttare på en jernvägsresa inbillat sina medpassagerare, att han vore geheimeråd och på drift fört ett mot Sverige hotande språk, så är det lika, om icke ännu mera möjligt att någon tysk profryttare på dritt eller såsom tendenslögn inbillåt någon Göteborgare, att han spelat en så utmärkt roll och gjort den dumten Schwedeo ett så förträffligt spratt. Samma n:r af Handelstidningen innehåller en på de bätskaste invektiver rik uppsats rörande frågan om rätten att förklara krig. Till det lilla, som nämnda uppsats innehåller i sak, skola vi i morgon återkomma. Jönköpingsbladet yttrar i afseende på fragan om upphäfvande af indelningsverket, såsom rättsfråga betraktad: I denna fråga, såsom endast berörande allmänna rättsgrunder, är det lättare för den opartiske att bilda sig ett sjelfständigtomdöme, men måhända blir den på riksdagen benig nog att lösa, ty det är icke otroligt att flertalet af dem, som yrka på indelningsverkets atskaffande, göra det under förutsättning att befrias från dess börda utan eller mot ett: ganska ringa vederlag: Vi kunna likväl ej finna något rimligt skäl härtill. Må indelningsverket bort, om det befinnes ha tjenat ut sin tid och man nu har något bättre att sätta i stället; men må. staten få full ersättning derför. Man åberopar å rotehållarnes sida deaf Carl XI med dem upprättade knektkontrakter, enligt hvilka rotehållarne skulle vara befriade från alla vidare onera i och för försvarsverket. Detta är till en