Article Image
gin makt och sin styrka förrän han låter förieda sig till öfvermmod. Att intaga en aktad ställniog i verlden är Honom ej nög: han måste äfven beherrska verlden. Kor ntt ock säg, att detta är något för frafsmännen Utmärkande. Richelieu fann ej fransmännen viljelösare och villigare att ingå på sina planer än Richelieu posthumus de goda tyskarna. De, växa nu ut till la grande nation. Tyskarna i Österrike slå sig på imitation. Afven på dem sväller kammen, Hvad somi det öfriga Tyskland sker, hvad 38 millioner vilja göra möt fransmännen, det vilja de 3 millioHerha i Österrike äfvenledes göra: slå till marken, herrska, kommendera. Om icke, så hota de redan, gå vi till den nye Cesar, De kunna alls icke få i sitt hufvud att Österrike har att lösa ett helt annat, i många hänseenden högre problem, att här en stat skall uppbyggas som står öfver nationaliteterna; att rättvisa, likhet och lag här äro de enda gudar som skola tillbedjas. I stäliet komma de med det dåraktiga ;yrkandet att tyskarna skola faktiskt regera Österrike. I sitt egensinne proklsmera de ett krig af 8 millioner mot 28 millioner. Från Haag telegrafersades nyligen till en Wientidning, att ministerpresidenten Thorbecke ämnade i kammaren framlägga ett förslag om öfverfyttande af rättigheten att förklara krig från konuogen till parlamentet ensamt. Det visar sig pu, att uppgiften endast berott på ett löst prat i en konservativ Haagtidning, som dermed trodde sig lemna ett nytt bevis på hvad hon kallsdö prömierministerns republikanska tendenser. Trots ifriga efterspaningar har det ännu ej lyckats regeringen i Madrid att komma Prims mördare och föröfvarns af attentatet mot Zorilla på spåren. Underrättelsen att de förra skulle tillhört det. isabellistiska partiet har ej bekräftat sig. Öfverallt i landet ha under de senaste veckorna pågått nya val till provinsialdeputationerna, motsvarande våra landsting. Resvul atet är nu kändt. Af regeringens perti ha blifvit valda 913 och af oppositionens 528. Af de 37 castilianska deputeradena äro 20 catlister. Öppositione har helt oph hållet eller till en del Beptat i Badajoz, Burgos, Cadiz, Cestilien, Gerona, Granada, Guadslajara, Jaen, Oviedo, Sevilla, Tarragona, Ternel, Valencia, Valladolid, Zamora och Zaragoza, det vill säga i sexton provinser. Paris utseende föräcdrar sig deg ifrån deg och lif och rörelse börja framträda ånyo. Bsagerierna, pestejbagerierne, köttförsäljuingarne och hökarbatikerna Öppnas på nytt. Prisen på de vanligaste ämnena, ägg, smör. potates etc. hefva :edan fallit betydiigt. För några dögar svdar, skfitves Oct trån Paris; betraktade de förbigående med lätt förklarligt intresse en präktig svinhjord, som ankommit från England, och en mängd unga oxar, som till ett antal af 400 stycken på Lyonbanan förts till Paris. Redan har stenkol i bog qvantitet enkommit till studen att förse lokousotiverua och fabrikerna, isynnerbet chokolsdfabrikerna. Iden vetenskapliga verlden börjar också allt antaga det fordoa utseetidet. I Colöge de Francb, i Sorbonne, i PEcole des mines, i PEcole de medecine 0.8. v. uppträda professorerna ånyo i katedrarne, hvarifrån de genom bombardementet blefvo bortjagade. Studenteroa, hvilka ännn bära mobilgardets noiform, fylla redan åbörarplatserna, och bibliotekerna komma ånyo frem i dagsljuset, sedan man börjst befria dem från det pansar, som man ansett nödvändigt att förse dem med för att rädda deras ofantligs. skatter, Samtidigt öppnes testrarne och, hvad som är ett märkligt tidens tecken, — de nedsätta prisen till alla platser. Från det ögonblick Orlösnabanan änyo började trafi koras har mån kunnat göra sig en föreställning om preussarnes ovanliga organisationsförmåga. De ha sjelfva vader loppet af några dagar åstadkommit såväl isteriel som personal. Alltiog är tyskt: vagnar, lokomotiver, lokomotiviörare, eldare, tjenstemän och betjening. De utmärkt gods vagoarne äro från Tyskland. På dörrarne läser man: Altona, Hamdurg, Emden etc. Man kuade nästan vara färdig att inbilla sig, det man vore i Tyskland, så fullständig är förvandlingen. Statsutskottet bar i efgifvet utlåtsnde

27 februari 1871, sida 2

Thumbnail