Aftonbladet – 25 februari 1871, sida 2

är dekorerad med hederslegionen. Af trenne blessyrer, som hr R. erhållit, lär den ena ännu ej vara läkt; men ingendera blessyren är af menligt inflytande för framtiden,. — Till kyrkoherdebeställningen i Norrköping blefvo, såsom vi förut omnämnt, i December månad förlidet år kallade nio profpredikanter. Af dessa nio hafva blott tvenne mottagit kallelsen, nemlien kyrkoherdarne P. Lithner och J. F. åhl. — Storartad bokauktion. I Ups. P. läses: Index librorum, quos reliquit vir reverendissimus Henricus Reuterdahbl etc. är titeln på katalogen öfver erkebiskop Reuterdahls efterlemnade boksamling, hvilken katalogs pars prior, i dag tisdag utkommit i 1000 ex. Denna första del, som innehåller förteckning på halfva boksamlingen, dess teologiska afdelning, utgör dock 218 sid., nära 14 ark, stor 8:o. Men så innehåller ock boksamlingen omkring 13,000 volymer. En så stor bokauktion bar visserligen aldrig härstädes hällits. Den kommer att ega rum i erkebiskopshuset och börjas den 1 Aprilsamt beräknas att fortgå i 6 veckor med fyra auktionsdagar i hvarje vecka. — Försvarsfrågan har varit föremål för diskussion inom Jandtbruksklubben i Upsala. Kapten Dalman hade insändt frågan: 2) Huru, och i hvilka afseenden, har den vigtiga frågan om landets försvar inflytande på landibruket; och huru bör den af landets söner omfattas? Ur Upsala-Posten bemta vi följande redogörelse för diskussionen: Ir Dalman ansåg att det knappt funnes någon politisk fråga, som ej berörde landtbrukets intr-esen och isynnerhet denna, der dea ekonomiska och fosterländska, frågan komme i kollision med hvarandra. Önskligt att man kände den djupt. Ett folk, som ej under fredens lugn vill se landets försvar tillgodo, står redlöst, då fienden kommer, såsom vi nu se i Frankrike. Då sådant inträffar, blir landtbruket förstördt. Frågan bör omfattas med fosterlandskänsla, och man bör ej härvid låta sig ledas af biafsigter och tala om skatter, frihandel, rusthäll o. 8. Vv. Regeringens förslag borde at alla beaktas och allmänna opinionen derför uttala sig. Ogillade att ett parti vid riksdagen sökte blanda bort frågaa genom att ställa den i sammanhang med frågan om indelningsverket. Orföranden yttrads, att en organisation efter regeringens förslag utölvade visserligen inflytande på jordbruket derigenom, att dem under den längre öfoingstiden bortryckte armar från jordbruket, men härför hade mar en ersättning i medvetandet om, att vårt land hade mera trygghet mot fiender och äfven i den öfvertygelsen att ett land, somm saknar tro på förmågan att bevara sin sjelf-ständiga tillvaro, snart skall försjunka i vek lighet, likgiltighet och gå tillbaka. Def nya. förslaget komme att verka höjande på vår industri, ty vi blifva verksamtare att före— taga arbeten i industriet riktning genom den trygghet, som ett godt försvarsväsende medför. Den vana vid punktlighet, lydnad och ordping, som krigsbilduingen medför, verkar som eti godt uppfostringsmedel för hvarje ar-bete inom det dagliga lifvet och återverkar: således äfven gagneligt på landets hufvud industri — jordbruket. Krigsbildningen verkar gagnande för hela lifvet: Professor Mesterton: Landtmannen, sem odlar den svenska jorden, bör väl också framför alla älska denna jord och vara mån om, att den äfven framdeles liksom hittills förblir i svenske mäns ego, och vilkoret härför vore, att försvarsväsendet ordnades på ett. tillfredsställende sätt. Äfven de mest freds-älskande nationer kuade ej alltid undgå att: ryckas med i striden, och man bör derföre: vara rustad. Penniogar härför använda vore: de bäst använda, ty utan deona säkerhet: mot yttre våld måste företagsamheten och: handlingskraften stätjas och landets, utveck-ling i många afseenden förlamas.: Åtskilliga, dagsverken gå visserligen förlorade, men dessa. komma igen landet till godo genom den ökade: rykt och tukt, punktlighet, ordentlighet och uppmärksamhet på sig sjelf, som en väl ordnad krigsbildning medför åt ungdomen. Mam bör lägga å sido hvarje tanke på eycm förs del och äfven en möjlig faveritid6 och sluta sig omkring regeringens förslag. Zalsren hade trott, att, då öfverallt inom I adetfrågan varit föremål för fosterländsVx sinnade mäns tankar och offentliga uttalanden; äfven inom denna ort det fuxres mången som önskade att mera pubhtt få uttala sioa åsigter i denna fråga. Ufplasnå borde liksoman. dra landsdelar å ett offentligt möte gifva tillkänna sin opinion, hvitket kunde hafva sin nytta med sig, då on delafrepresentationen tycktes vilja uppskjuta frågan och förebära de obotfärdigas ; förhinder. Några personer inom detta sar hälle hade derföre uppsatt en adress till änets invänare att samlas-till ett allmänt folkmöte å Gillesalen den 11 Mars kl. 12 middagen. Denna adress uppläste nu Professorn och framlade den till undertecknande af klubbens ledamöter. Kapten Rudbeck visade att indelningsverkets bibehållande hade ett fördelaktigt inflyvan?ie på jordbruket i anseende till den korfare öfningstiden, hvarigenom mindre är brtskraft frångick detsamma. Han höllspå sndelningsverket, hvilket vore billigare än em värfvad stam. Denna senare skulle ligga i en garnizonsort, hvilket ej vore helsosamt. Den indelta soldaten går efter mötet tillbaka till jordbruket: