unkterna i den nästan oafbrutna kedja afjsi iederlag och olyckor, som drabbat franska ld olket. 8 Man kan icke säga, att Garibaldi mottogs ned öppna armar i Frankrike, der man icke ln kunde hysa någon synnerlig förkärlek för den sarmle friskarehöfdingen, som flere gånger s ourit vapen mot fransmännen. Dertill kom. i utt man i Frankrike den tiden ännu alls icke n rar i förlägenhet om manskap, hvaremot mar v hög grad saknade alla slags utrustviogs ltk ersedlar, på hvilka också de skaror, Gari-jk baldi medförde, voro fullkomligt utblottade.Men med en energi, som förtjenar beundran, k ortfor Garibaldi, sedan man en gång moitals sit anbudet om hans hjelp, att samla varen lr och utrastningspersedlar, hvilka han, oaktadrf sina enträgna böner och föreställningar, enlast i små partier kunde erhålla från den renska armeförvaltningen. Emellertid ökales hans kår ständigt, och i Oktober hade ban kommit derhän, att ban med en liten väl organiserad styrka kunde taga position vid schweiziska gränsen i närheten af Delle. Här kom det emellertid snart till stridighecer mellan honom och den franske generalen Cambriels, hvilket förnärsligast kom deraf, att Garibaldi var utnämnd till högste befölhafvare för alla stridskrafter i Vogeserna, något som Cambriels icke kunde fördraga. fan opererade derföre också på egen hand, men utsatte sig derigenom för nederlag och olef eflägsnad från sitt befäl, Den position, Garibaldi intagit, blef dock nart ohållbar, då en-betydiig tysk styrka, after att ha inneslutit Belfort, ryckt ned emot söder; men i stället för att gå raks sägen tillbaka, såsom kanske de flesta skulle ba gjort, vände sig nu Garibaldi mot vester ill Auton, under sin marsch beskritfvande en stor båge för undgå det stora tyska deta:hement, som under general Werder fattat : sosto uti och vid Dijon. Genom denna flankmarsch uträttade Garibaldi icke litet. Heap aodandrog sig först och främst den fara, som åotade honor genom de tyska truppernas framryckande. För det andra värmede han : sig den vigtiga vapenplatsen Bourges, hvarfrån han kunde vänta att lättare förse sig med de förnödenheter, han ävnu saknade, och kom tillika närmare till Tours, der re-: zeringsdelegationen hade sitt säte, för attl cke tala om att han na stod i en inycket ik nejd, der hans här kunde ba den bästa sillgång på lifsmedel Ändtligen betäckte Garibaldi genom att stå vid Autun passagerna från norra Frankrike till Lyon, och mgen mindre tysk styrka kunde våga att rycka ned till denna stad, då den derigenom skulle ha utsatt sig för att blifva angripen i flanken. Vi sätta för öfrigt icke någon synaerlig vigt vid sistoämnda punkt, emedan vi icke tro, att tyskarne under detta krig ett nda ögonblick haft för afsigt att gå så långt fram mot söder. Men i hvad fall som helst I hindrade Garibaldi dem att husera ostörda i det rika Bourgogne, och på det hela taget nöll han Werders styrka i echack vid Dijon. Vid elatet af November kände sig Garibaldi stark nog att gripa till offensiven, och ned en kår, som nu utgjorde tre brigsder och hvilkens styrka kan beräknas till 15,000 nan, ryckte han dristigt mot Dijon. Men tyskarne voro betydligt starkare än han. De årefvo honom tillbaka och förföljde honom ända till Autun, der den 1 December leveerades en för garibaldisterna olycklig drabboing. Derpå gingo tyskarne åter tillbaka till Dijon, men Garibaldis trupper hade så litet iåtit skrämma sig af den lidna motgången, att de nu å sin sida öfvergingo till förföljanude, hvarigenom de tiillogade tyskarne icke obetydliga förluster. Garibaldi föranleddes af denna expedition att draga sina tiupper närmare Dijon och fattade pu posto vid Nuits mellan Dijon och Lyon. Här bl f han den 18 December ansripen af en del af Werders trupper, hvilken vann rågra fördelar för ögonblicket, hvarpå de åter gingo tillbaka till Dijon. Då general Bourbski i slutet af förlidet år anträdde sin expedition mot Belfort och den tyska kommunikationslinien, fick Garibaldi det uppdraget att betäcka Bourbakis venstra flank och marscherade derför till Dijon, koru dlifvit utrymdt af geveral Werder. Här rustade sig Garibaldi till försvar och intog en förträfflig position Vi tro visserligen, att det varit bättre, om han bållit sig något närnare till Bourbaki, ty genom att blifva stående vid Dijon kom han alldeles ur förbindelsen med denne general och gsgvade boaom endast mycket litet. Man skulle kanske kunna säga, att han dock afböl!l en fiendtlig drigad från att vända sig mot Bourbaki, men man måste dock erinra gig, att denne lika fullt blef fullständigt besegrad af resten af den tyska styrkan, och att Garibaldis stridskrafter, som emellertid ökats till öfver 40,000 nen. utan tvifvel på andra punkter af krigsskådepletsen t. ex. vid Gray eller Vesoul skulle ha kunnat uträtta mycket mera än att göra 5—6000 tyskar oskadlhga. Den Garibaldi anvisade uppgiften att betäcka Bourbakis operationer tyckes således icke ha blifvit väl utförd, ty han hindrade ingalunda fienden att fuliständigt kringgå den franska hären. Genom att, såsom han gjorde, göra ett hårdnackadt motständ mot en ringa tysk styrka vid Dijon uppfyllde han just fisedens önskan, nemligen att draga uppmärksambhbeten från den tyska hufvudstyrkan, som marscherade förbi Garibaldis ställning. Sjelfva striderna den 21—23 Januari göra Garibaldisterna mycken ära, ehuru de visserligen bade förträffliga positioner och voro fienden vida öfverlägsna i antal. Men de segervana tyska trupperna kämpade med stor tapperhet och voro förträffligt anförda, hvadai det under alla omständigheter var en heder för Garibaldis ucga, nödtorftigt utrastade soldater, att de likväl öfvervunno!. dem. j Stor insigt och duglighet ådagalade Gari-: baldi också genom att i tid lemna Dijon och ! FRESK SNR NN I MEN RATES EDS NS RET TRO TA OM oo