kommittenter hysa i frågan om landets försvar, hviiken alltid och synnerligast i dessa skickelsedigra tider är af så stor och maktpåliggande betydelse, få undertecknade, utan att likväl derigenom åsyfta att lägga något band på riksdagsombudens öfvertygelse, härmedelst såsom vår meniog uttala: att vårt förevarsväsende, såväl i afseende på personal som materiel, ingalunda är tillräckligt för fosterlandets trygghet; stt erforderligt befäl i första rummet är rödvändigt, ssimt att den indelta stammen och ena del båtsmanshåll, på sätt K. M:t föreslagit, må bibehållas elier bildas såsom kärna för allmänna värnepligten, ätminstoie tillsvidare och tilldess åsigterna om en förändring häratinnan blifva mera klara och utredda; att, der sådan stam saknas eller är för ringe, densamma ersättes enligt K. M:ts för Blag; att behöflig materiel bör anskaffas; samt att vi, utan att i öfrigt ingå i särskilda detaljer, som vi icke kunna bedömma, anse att Jandet med bered rillighet bör underkasta sig de uppoffringar, som regering och rikedag fiona nödiga för dess trygghet och försvar. Piteå i Februari 1871.