Aftonbladet – 22 februari 1871, sida 2

— Dramatiska teatern bar, efter lång hvila, åter upptagit Richard BSheridans Ris valerne, som både i förgår och i går giwux för goda hus och äfven i afton står på repertoaren. Utan tvifvel kan man i detta drama påpeka rätt Noga löngörer och åtskilli. t annåt af mindre lyckad natur, men i förhållande till sin 95-åriga ålder — Rivalerne uppfördes första gången få Coventgardenteatern i London 1775 — kan det dock berömma sig af rätt mycken qvickhet ech esprit, rätt mycken styrka i karaktersteckniogen och förmåga af komik i situationen, hvadan åskådaren alltigenom bålles vid godt humör. Härtill kommer styckets betydande historiska intresse, i det en ädlsre anda genom detta den berömde förfätta ens förstlingsarbete åter infördes i den engelska lustspelsdiktningen, som en lång tid bortåt sn. sett nödvändigt att reta aptiten med de mest obscena qvickheter, och för öfrigt eger detts drama en sådan prägel af nationalitet och en sådan friskhet i uppfattningen ait till och med det stundom något puerila i anordningen — t. ex, inledningsdialogen mellan kusken och betjenten — just genom sin naivetet fär sågot anslående. — Förträffligt tecknade äre såväl den gamle despotiske sir Anthony, som bans son kaptenev, landtjunkaren Acres; duellvurmen OTrigger och den burlestt komiska mistress Malaprop, och vi behöfva blot! tillägga att de återgitvas af hvr W. Almlöf Fredrikson, K. Almlö, Hedin och frökea Bock, för att tullständigt förklara publikens belåtenhet med dessa typer. Mindre tillfredsställande förefaller miss Lydia Languish ehuru fru Hwasser såvidt möjligt visserliaen upphjelper den unga damens något öfverdrifna nyckfallbet, men hennes själsfrände. den ledsamma Faulkland, som väl endast för symmetriens skull fått vara med för att efter bästa förmåga plåga sin utkorade, miss Julia, gifver hv Hartman och fra Swartz er i hög grad otacksam uppgift att lösa. — Mindre teatern. Till förmån för der välgörande stiftelsen Trasskolan gifves om fredag Prinsessön af Trebizonde å denna teater