Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 2

När kommer skeppet, pappa? Snart nog, det är nära hanmen. Men när blir det riktigt, riktigt framme? Inom kort tid, Nelly, tanske borde jag säga att det har kommit. Var det i det der paketet som kom i går? gissade lila Nelly slugt. Så var det, min älskling. Mamma har läst i böckerna hela dagen. Jag såg, — Nelly lutade sitt täcka butvad närmare fadrens och hviskade: Jag såg mamma, gråta emellanåt. En szag rodaad flög er Hamish Channings kinder, han andades häftigare, hans ögon glänste — Barnets hviskning förekom benom som det för viada budskapet att hans arbete redan in bästa belöi att det blifvit uppskattadt efter sitt P, Främrimandes ankomst gjorde ett aibrott i hemmets stilla lycka. Mrs Gerald Yorke kom red sina tre bara. Winny sag be. fröfvad ut och ursäl e sig att hon ta agit le små med sig, men hon hade ej kunrat emna dem allena. Roland och Annabel kommo straxt efter, i lagom tid att få höra nrs Yorkes klagovisor. e voro af den vacliga sorten. Inga penser, efterhävgsna fo gsegare och Geralis jäliga lyn Aunvabel vi ej rätt om bon kulle le, Rolaud var full af deltagande. Hade j n redan haft den ofts omtalta blifvandel ögenheten i handea, skulle han säkert! vis Wiony en full börs och roat barnen j! ned ett tittskåp. Som det ru var kuedel län endast husna dem med rikliga löften. I Jag med, Roland, rozade lilia Nelly som l: lansade omkring och skakade sina glänsande : ockar. i Det förstås, sade Rolaud då det vackra: barnet stannade och stödde siva armar mot! lans knän. Om jag ej redan hade lofvat.