Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 1

i Af alla källor till välstånd och makt som ett land kan ega torde väl knappast någon kunna jemföras med stenkol. Öfverallt hvarest denia civilisationens nödvändighetsartikel finnes att tillgå i ymnigt mått, der framkallas industrien, fiten och välmågan. i Men stenkol äro icke allenast oumbärliga för fredliga värf; de äro äfven nödvändiga för kriget. Utan stenkol finnes ingen möjlighet att ifrån sjösidan hindra fiendtliga armeers landstigning på våra kuster. Våra Monitorer blefve utan inytta om bristen på stenkol hindrade dem att med tillbörlig hastighet förflytta sig till en hotad punkt; och det inre försvaret skulle äfven genom sådan brist i betänklig grad försvåras, alldenstund våra inre kommunikationer medelst jernvägar och ångfartyg kunna oafbrutet bibehållas, endast så länge som passande bränsle finnes att tillgå. I Då således besittningen af stenkol i tillräcklig mängd utgör ett oeftergifligt vilkor för möjligheten att med framång häfda fiderneslandets sjelfbestånd emot en angripande fiendtlig makt, höfves det oss att begagna de tillgångar derå, hvilka en allgod Försyn nedlagt inom våra egna landamären. : Vi importera årligen stenkol för 6 å 8 millioner Rdr. Denna summa, som är mer än tillräcklig att betäcka räntan på anläggningskostnaden för alta våra hittills färdigbyggda jernvägar, skall stanna inom landet om vi blott med allvar vilja bearbeta och tillgodogöra våra egna tillgångar. Fäderneslandets försvar, ej mindre än industrien, är nu beroende deraf, att handelskommunikationerna med utlandet förblifva ostörda; men dessa förbindelser kunna afbrytas genom politiska förvecklingar eller våra hamnars blokad. Ett sådant tillstånd, hvarigenom vi i verkligheten icke äro sjelfständiga i våra handlingar, bör icke få fortfara. Historien lär oss, och den nuvarande tiden visar bäst, huru vanskligt det är att lita på andra än sig sjelf; och det är derföre sannerligen på tiden att icke längre med oförlåtlig likgiltighet förbise de resurser vi sjelfva ega inom eget land. I Nyare undersökningar hafva bevisat att det skånska stenkolsdistriktet är långt rikare på goda kol och har betydligt större utsträckning än man förut antagit. Den kolförande formationen har en areal öfverstigande fjorton qvadratmil, motsvarande 636 engelska qvadratmiles, och är således större än Belgiens, som utgör endast 518 engelska qvadratmiles. Många af de hittills kända stenkolsflötserna uppnå, hvar för sig, nära fyra fots mäktighet, och ligga inom ett djup af cirka 150 fot. De olika, öfver hvarandra liggande, stenkolsbäddarna åtskiljas alltid af lager bestående af sandsten och lera, den senare oftast af eldfast beskaffenhet. Alldenstund alla undersökningar blifvit afbrutna i dylika sandstenslager så är det högst sannolikt att andra, måhända ännu mäktigare, kollager finnas på djupet. Erfarenheten har äfven bevisat riktigheten af denna förmodan, ty hvarhelst som bottenlagret af sandsten blifvit genombrutet hafva rikare och bättre koltillgångar kommit i dagen. Att de skånska stenkolen äro goda och tjenliga till alla de behof hvartill stenkol begagnas är numera satt utom allt tvifvel, såväl genom enskilda personers vitsord som af jernvägsstyrelsens utlåtande, grundadt på den erfarenhet som vunnits vid kolens användande å statens jernvägar. Dessutom hafva dessa stenkol den sällsynta egenskapen att vara nästan alldeles fria från svafvel, hvilket gör dem ovärderliga för bergsbruket och jernhbandteringen. De verkningar som måste blifva en följd af inhemska stenkols användande vid jernproduktionen kunna knappast beräknas; men utan tvifvel kommer denna så vigtiga industri att derigenom få en hittills icke anad utveckling. Ett års oafbrutet användande af skånska stenkol på Helsingborg—Landskrona-banan har visat, att en besparing i jemförelse med engelska kol dermed vinnes, uppgående till icke mindre än 17 procent af hela bränslekostnaden. Besparingen under nämnde tid, på den anförda korta jernbanan, af icke fullt sex mils längd, utgjorde 4000 Rdr; hvarjemte kolens frihet från svafvel medförde den vigtiga fördelen att roster, eldstäder och ångpannor mycket längre bibehölle sig än då engelska kol begagnades. Då man vet att på många ställen i Tyskland, England och Skotland m. fl. länder, kolgrufvor finnas som med ganska tillfredsställande vinst bearbetas, ehuru kollagren ligga mångfaldigt djupare än i Skåne, och dertill äro mycket tunnare (stundom mindre än en tot tjocka), så bör väl icke ringaste tvifvel kunna uppstå derom, att en ändamålsenlig bearbetning af våra inhemska stenkolslager måste lemna ett ännu mera fördelaktigt resultat. Hvad som i det föregående blifvit sagdt kan i korthet sammanfattas uti följande: För att med framgång kunna försvara fäderneslandet måste vi hafva stenkol. Outtömlig tillgång på goda stenkol finnes inom landet. Frambringandet deraf genom tidsenligt grufarbete måste blifva en vinstgifoande affär ochi hög grad höja landets industri. Kropps aktiebolag har till ändamål att bearbeta de i Skåne redan kända koltillgångarna, äfvensom att genom djupborrningar söka uppdaga och tillgodogöra sig sådana hittills okända föremål för produktivt arbete, hvilka kunna finnas på djupet. Bolaget har tillförsäkrat sig en areal af omkring 2500 tunnland inom den kolförande trakten. Aktiekapitalet utgör 500,000 Rdr, fördeladt på 5000 aktier å 100 Rdr. Enligt den af Kongl. Maj:t fastställda bolagsordningen eger dock bolaget att träda i verksamhet med ett aktiekapital af 300,000 Rdr. Ingen inbetalning å tecknade aktier kommer att ske förrän bolaget konstitueras, och då endast med 25 procent. De återstående 75 procenten erläggas i den mån de af en blifvande styrelse komma att infordras, dock icke med mera än 25 procent hvarje gång, derom tillkännagifvande meddelas minst en månad förut. . Kostnaden för kolens brytning och uppfordring beräknas till 50 öre per tunna. Om också försäljningspriset skulle blifva betydligt lägre än det nu gällande bör företaget ändock gifva god vinst, äfven utan att taga den vid stenkolsbrytningen tillgängliga eldfasta leran i beräkning, hvilken dock, enligt erfarenheten vid andra kolgrufvor, visat sig vara en betydande inkomstkälla. Allmänheten inbjudes härmed vördsamt till aktieteckning i ofvannämnde bolag. Teckningslistor finnas: H I Militär-Sällskapets lokal, Brunkebergs Hötel; I Hos Herrar Guilletmot Weylandt; Å Hellefors Brukskontor, Regeringsgatan N:r 3; Stadsmäklaren Hr F. Pauli kontor, Skeppsbron N:r 8; d:o Hr CO. G. Petersons kontor, Drakens gränd; I Hr A. Bonniers Bokhandel, Bazaren å Norrbro; , Hrr Samson Wallins d:o, — Drottninggatan N:r 7; Hr Hugo Petterssons d:o, Drottninggatan N:r 48; Hrr Ebeling C:nis d:o, Regeringsgatan N:r 28 B; Holmbergska Bokhandeln, St. Nygatan N:r 16. Stockholm i Februari 1871. Inte: I i j em. ee DN TAI ss sm ER m TR AR 2 a ee FOR OT Fr Y-I 9 ims-Styrelsen.. KA