Aftonbladet – 11 februari 1871, sida 2

rona eller inloppet till Stockholm? Tänkom ss nu, att en sälle kommer och vill inbilla ig sjelf och andra, att, om en rysk furste jöde våra bönder frihet från indelningsveret, vira handlande lätt förbindelse med, Pe ersburg, våra höga nerrar en jysanuo Sväling vid det ryska hofvet, så vore ju allt ta bättre vilkor än dem vi nu hafva och ägonsin komma att få i vårt fattiga land, ch derför anledning någ för 688 att taka ich laga emot och undgå ett sädant elände, om kriget är. Nå väl, den som kan låta li att på sådant tal svara med en äkta svensk ;: fil, han skall, föreställer jag mig, i stället vara: Herre, säg, hvarför en svensk skulle vera annorlunda beskaffad än en fransinan ller n tysk? Bad icke franska kejsaren .yskarne i Baiern att fitta bbh, Be, vackert vå, för att de skulle få vara i fred, och de svarade honom med att förena sig med sina värsta fiender, preussärne, bara derför att de alla voro tyskar? Bjuder icke nitysken det franska, fölkat att få gå i frod och lappa sill trasor, bara han sjelf får taga två landstyckea af Frankrite, och svarar inte fransmannen med allt det krut och bly han har? Slåss han icke så länge han kan, och dör han icke för det der Elaats i btället för ätt fva för hustru och barn, för plog och spade, för handel och penningar, för titlar och höga embeten? Slåss han icke oöfvad, utan befäl, utan fästningar, ända tills det inte mera finns någön frisk Heh färdig ärm ätt röta ett gevär? Och det vill ni påstå, Herre, att vi skull? tänka, hvar och en på sig sjelf och ingen på gamla Sverge, om det smällde här som det smäller der Korta: — Jag vet intej hvad mannen skulle svara. För min de tycker jag dock det vore synd, om han inte flek örfilen till godo på köpet. Detta häftes ibnthåll är, sade vi nyss, en god profkarta på den anda och den riktning hvari tidskriften verkar för den uppgift han gjort till sin. För att sätta läsaren i stånd att sjel? göra sig en föreställning om arten och omvexliogen af årgångens innehåll, skola vi meddela förteckniogen äfven öfver de tre föregående bäftenas uppsatser. Vianföra dem härnedan i ordningsföljd: Om Johan Ludvig Runeberg, af P. A. Gidecke; — Fosterländska föreningen och Lifränteanstalter, af C. G Bergman. — Om de konstgjorda gödningsimnena och deras värde för jordbruket, af J. A. — Om Solvärmet, öfvereättning. — Jalvisorna om Jesus och Maria, om Betbios herusstjernan och S:te Staffan, af G. Upmark — Naturens arbete och menniskans arbete vid jordbruket, af C. E. Bergstrand. -— Noreka allmogens belsningssätt, öfversättning. — Från jordens forntid. Föredrag af professoi Hoxley. — Fadren. Berättelse af Björnstjern Björnsson. — Förr och Nu. Tankar af er garomal Helsingbonds. — Om uppfostran-hos forntiden nordboar. Föreläsning, hållen på vetenskapsakademiens hörsal den 1 Dec. 1869 — Om husslöjd. — Björn Starke. En htet berättelse från Sten Sture den äldres tid, a G. Starbäck. — Om ljusete inflytande pi växternas lif, af N. A. — Hur ett förkröglsadt folk blef starkt igen, af H. F. — Våre utgifter för allmänna ändemål,af Hans Forssell