Aftonbladet – 10 februari 1871, sida 3

Article Image
Till redaktionen af Aftonbladet. Att Dagligt Allehanda, som sträfvar i sitt antetes svett, nästan såsom betingsarbete, för krigsministerns förslag och indelniogsverkets bibehållande, skulle förskräckligt jämra sig öfver den tillsättning af en särskild komite i försvarsfrågan, hvilken egt rum inom landtmannsapartiet, detta förvånar ej så mycket som att Aftonbladet — hvilket i frågan uppträdt mindre exclosivt och för hvilket det synes vara en huftvudsak mera att något verkligt och kraftig: försvar ästadkommes än att omorganisatiopen sker på ett visst uppgifvet sätt — det oaktadt äfven för sin del klandrat nämnde åtgärd af landtmannapartiet. Detta kan endast härledas af en fullständig missuppfattning af den förkättrade komitens åligganden, och det torde derför tillåtas oss att med några ord belysa huru härmed verkligen förhåller sig. Nämnde komite är långt ifrån något nioeller tiomannaråd, tillsatt för att åt Andra karomarens ledamöter i försvarsutskottet meddela inom komitån uppgjorda föreskrifter eller förhållningsordres. Deremot bar man ansett för den stora fosterländska frågans lyckliga lösning ändamålsenligt att u:skottsledamöterna ega tillfälle att få under hand rådpläga såväl med komiterade som med partiet i sin helhet, för att på detta sätt genom frågans ventilerande i en efterhand utvidgad krets, och sedan den svårfunna men behöfga enigheten sålunda smånivgom blifvit åstadkominen, slutligen kunna påräkna det kraftiga understöd för sina åsigter, som Åndra kammarens !edamöter i förutvarande försvarsutskott alltför mycket saknat, men utan hvilket, och utan ett ti.mötesgående å ömse båll, såväl af regering och miedkammare som ärven af Andra kammarens majoritet, icke någon lösning af frågan är tänkbar. Ätt denna sålunda i god mening tillsatta komite skulle vara någon inkonstitutionel nyhet våga vi äfven bestrida. Hvad är i sjelfva verket ala partier och partisammankomster annat än storre eller mindre komiter af liktänkande, hvilka tillsätta utskotten i en viss riktning och sträfva att till sina meningar ansluta ett flertal. Hvad som har varit rätt i representationsfrågan, i tryckfribetsfrågan,

10 februari 1871, sida 3

Thumbnail