Aftonbladet – 9 februari 1871, sida 3

Rörande detta ämnö ivaehåller Helsingfors IDagbdlad följande märkliga artikel: Den nu så plötsligen på dagordningen I framskjutna militärfrågan är af så djup beItydelse för vårt land, att densamma utgör det ständigt återkommande samtalsämnet i större och mindre kretsar. Den kan icke nog ofta och allvarligt begrundas och granskas från alla sidor. Man bör också kunna hoppas, att det kejserliga reskriptets uttalande om behofvet af en omfattande pröfving af ärendet skall ligga dem om bjertat, hvilka i första hand fått sig uppdraget att öfverväga detsamma och angifva de synpunkter, hvilka böra ligga till grund för ett mera detaljeradt förslag. Det erkännande af frågans stora vigt för landet, som innebäres i detta uttalande, gifver äfven vid handen en örotsättning, att pröfningen kan erfordra sin behöriga tid. Ju mera man ock söker tänka sig in i frågan, desto flera synpunkter tränga sig dervid fram, med oafvislig rättighet att äfven blifva beaktade. — Det gäller icke blott att taga hänsyn till det för landet i dess ställning lämpligaste och önskvärdaste, äfven måttet af nationens förmåga att ekonomiskt uppbära det ena eller andra systemet inverkar härvid i en väsentlig grad på lösningen; och sakens kamerala sidor, det nuvarande beskattnings-systemet för krigsmaktens underhåll och den på jorden af ålder hvilande bördan härntinnan samt dess förhållande till den nytillämnade organisationen, är en ingalunda lätt och hastigt löst uppgift. Det synes oss derför nästan, som skulle frågans invecklade beskaffenhet knappast möjliggöra ett väl genomtänkt förslag redan till den inom mindre än ett år sammanträdande landtdagen. För att antyda allenast de ekonomiska svårigheterna vid denna frågas lösning, bör man erinra sig, att militiefondens nuvarande inkomster belöpa sig till endast 2,700,000 f. m:k, och att af desamma inemot 800;000 f. m:k användas såsom tillskott till den öfriga stadebudgeten, för betäckande sf annuiteterna på jernvägslånet. Man kan visserligen med skäl säga, att en sådan användning icke bort göras af medel, hvilka äro reserverade för uteslatande militära ändamål. Men hura man än bedömer frågan om lämpligheten att upplösa den indelta armån, för att vinna medel till Petersburgerbsnans sparare fullbordande — ett faktum är att så skett, och detta kan icke förbises, emedan det nu med ofvannämnda summa minskar statskassans förmåga att uppbära en tilltänkt ny militärorganisation. Och icke heller bör det helt och hål. let förgätas, att denna jernbanas byggnad påskyndats endast emedan statsverket trott sig ega visshet om att för någon längre tid få vara befriadt från större militärutgifter, under antagande att den petersburgska banan, hvars tidigare fullbordande alltid vore af betydlig strategisk vigt, skulle i någon mån utgöra en kompensation för andra militära omkostnader. Det innebär derför inga obilliga anspråk, att dessa synpunkter ej må lemnas alldeles utom beräkning, då det gäller att kalkylera den summa, hvarmed rättvisligen för den närmaste framtiden landets militärbudget kan belastas. Om vi uppställa några kalkyler öfver hvad en krigsorganisation, fotad på allmän värnepligt, skall erfordra i omkostnader, så komma vi äfven med de måttligaste beräkningar till för våra förbållanden stora siffror. I värneligtsåldern bör enligt statistiska beräkningar årligen finnas en befolkning af omkring 16,000 man. Afräknas härifrån de af en eller anoan orsak icke vapenföra samt de från värneligt af andra skäl befriade, så bör siffran icke mycket kunna öfverstiga 14000 för hvarje år. Förutsatt att man ville införa ett system liknande det preussiska, d. v. s. med; några års effektiv tjenstgöring, och förutsatt att man icke ville fordra mer än två års oafbruten tjenstetid af alla värnepligtige, finge vi en stående arm6 på 28000 man. Vi förbigå alldeles här bvad en sådan arme, med den erforderliga proportionen af dyrt kavalleri och artilleri, skulle kosta. — Antagom att den består af endast infanteri, En infanterist med erforderligt befäl, beväpning, föda och beklädnad, kan knappasti underhåll kosta mindre än 500 f. m:k pr år. Det gör i underbållskostnad för året icke mindre änäl4 millioner mark. Härtill kommer ännu den första anskaffningen af vapen, trossg och diverse munderingspersedlar, hvartill allt också åtgå millioner, vidare underhåll i fredstid af vapendepoter för reserven samt dess beklädnad och mundering, till hvilkas anskaffande ytterligare millioner erfordras. Siutligen kostnaderna för öfningsmötena. Genom att öfvergifva principen om allmän värnepligt och, såsom tilltänkt är i Byssland, uttaga endast en del at äldersklasrsen till effektiv tjenstgöring, kuona visserligen dessa siffror fås att nedgå, men systemet är icke inera allmän värnepligt utan konskription. Vi skola dock här till jemförelse meddela beräkvingar äfven på sådan grundval. Skulle endast hälften af åldersklassen, upder beräkning af tvåårig tjenstgöring, uttagas, så finge vi en stående armö på 14,000 man om sju millioner marks årlig underhållskostnad, oberäknadt den första uppsättningen, reservernasg beväring och möten. Nedginge den årliga uppfättningen till endast en fjerdedel af åldersklassen, blefve den stående styrkan blott 7000 man, med tre och en half millions årsunderhåll, allt oberäknadt reservens vapen, beklädnad och mötesutgifter. Jemförda med militiefondens tillgångar, gifva dessa siffror etoff till ganska allvarliga ekonomiska begrundanden, helst nya skattotitiar på flere millioner icke äro så lätt skapade hog ett folk, som genom tätt och periodiskt återkommande missväxter blir försatt i nödvändigheten att kämpa för den tarfligaste timliga existens. : FRESKERNA EVENTS Se