Aftonbladet – 9 februari 1871, sida 2

svarade Roland som verkligen var klädd med svanlig omsorg och bar en törnrosknopp i knapphålet. Ni må tro att det är en högtidsdag för mig, Butterby, och gom säisna ej komma för ofta borde jag väl lägga bort hvardagsrocken.n Biifvit testarucnterad en förmögenhet?, sporde mr Botterby. Bättre upp,, sade Rolsad förtjust, som i lylika ögonblick då det gällde bjertats känsor var mer än någonsin ett naturbarn. Nåson kommer till London, någon som ni käner, Buiterby. Kanske mr Galiowzay? Nej, nu tog ni alldeles feln, svarado Roand utan att synas det minsta förlägen, sburu det förmodligen varit den antåres afvigt. Iote må ni tro att jag klär mig för onom. Gissa igen. I stället att följa uppmaningen vände mr Butterby sin uppmärksamhet till mr Brown, om flitigt syssolsatt endast besvarat hans nelsning utan att videre tyckas ha gifvit akt på honom. Ni bar ej hört något vidare om den hemighetsfulla förlusten förmodar jag? . Iogentiog vidare, sir., svarade mr Brown och såg rätt på den fragsnde, som om bar velat visa att han ej skyggade för en detekiv polisraen. Det tycks emellertid besynserligt att vi ej hört något. Tjufvar af rätta sorien äro djerfva och sg tänker det var pog on sådan som speade mr Greatorex detta spratt,, sade Buterby i förtrolig toa. Det har på senars iden vsrit riktiga tjufband i verksamhet här Lordon och man må tro hvad man vill, nen jag skulle likväl vara böjd att antaga let någon af dem helt djertt smugit sig in senom korridoren och gått den andra vägen