Aftonbladet – 9 februari 1871, sida 2

nva en rotebållares verkliga ärliga kostnad och för roteriogsbesväret, anser han iör en ligt att meddela sådant till allmän kännoiom, Han har nemligen under många år varit nära bekant med en godsegare i on af Mälareprovineerna, som gifvit honom fallständiga uppgifter i ämnet. Deune godsgare, som icke hade mindra än 20 soldater roterade å sina egendomar, upplyste nemlicen, ati, sedan på ett lämpligt antal år soldatens lega och uppförande al do för ett soldattorp nödige byggnader blifvit fördelade samt de årligen återkommande utgifterna beräknade, sammanlagda kostoaden pr är icke uppgick för rotehållaren till fulit 7O rår pr eoldat, Vid ett tillfälle förklarade har, att han ansåg det vara en sådan fördel att n godsets soldater kunna vid bebof påräkna nyktre, desgige och ordentlige legoarbotare, att han, em dat förosloges honom ztt befrias från roteringen, vore tveksam om han icke borde begära dess forsfarande, äfven om ingen aflösningssumma ifrågasattes. Enligt br krigsministerns meddelande skulle årliga kostnaden för en svensk värfvad soldat utgöra 392 rdr 25 öre. Ville man nu antaga, att en stamtr oldat, tillkommen och utbildad efier em allmän värnepligtslag. ännu icke stiftad och således alldeles okänd till sina detaljer, skulle föranleda en ringare kostnad — t. ex. ondast 200 rår årligen så blefve denna nya stamtrapp högst betydligt dyrare än den vi na ega i vår indelta arme och gkulle för hela landet misst uppgå till tre millioner rår mera årligen än indelningsverket nu kostar. Väl hafva de, som äskat denna institutiors afskaffands, i sammanhang dermed yrkat, att kostnaderna derför skule fördelas på samliga skattdragande; men det vors en sior förvillslse, om dena roterade jordens innehafvare skalle föreställa sig, alt de genom den föreslagaa förändringen komme att slippa för bättre pris än nu, Må de endast betänka, att det stora fiertalot af landets befolkniog utgöres af joråbrukare — man har länge velat påstå att åe uppgå till nio tiondelar af det hola; — att vid bsvillningstaxeringarne befolkningen i städerna, som dritver bandel och handirerk, i allmänhet icke kan taxeras så. som vederberde; samt stt en särdeles ringa bevillning utgår af näricgarne i landsorten likasom af fabriker af alla slag. RER ANP ETRETRSLAARE